fakta

KRY FJORDH�STSTUTERI

FAKTARTIKLAR AV VETERIN�R HELENA K�TTSTR�M

AVV�NJNING AV F�L

F�rr var det vanligt att f�len vandes av vid ungef�r fyra m�naders �lder. Stona, som ofta var arbetsh�star p� en g�rd, beh�vdes i jordbruksarbetet, och det var enklare att slippa ta med en halvstor f�lunge. F�r en h�rt arbetande h�st innebar dessutom mj�lkningen en betydande extra resurs�tg�ng.

Senare tids forskning har visat att det finns goda sk�l att som �ndra p� denna gamla regel. Ibland kan det f�rst�s fortfarande vara n�dv�ndigt att av olika orsaker v�nja av f�let redan vid fyra m�naders �lder, men i allm�nhet �r det b�ttre att v�nta l�ngre. Ett sk�l �r att mj�lken �r ett v�rdefullt foder f�r det snabbt v�xande f�let. Ofta �ter f�l l�ngsamt, och kan ha sv�rt att f� i sig tillr�ckligt, speciellt om de m�ste �ta tillsammans med �ldre h�star, som tar f�r sig. Redan vid ungef�r ett �rs �lder har h�sten uppn�tt halva vuxenvikten, vilket s�ger en del om vilken utveckling som sker det f�rsta levnads�ret.
En annan orsak �r diandets sociala betydelse. Ett f�l �r "programmerat" f�r att dia, dvs det �r ett grundl�ggande behov. Att ta bort den m�jligheten alltf�r tidigt inneb�r en stor stress. Senare tids etologisk forskning (etologi = l�ran om djurens beteende) har tydligt kunnat p�visa detta. Mekanismerna f�r detta �r �nnu inte helt k�nda, men man har kunnat visa att diandet ger f�let lugn och en viktig social kontakt.

Om man inte l�gger sig i naturens g�ng kan man i allm�nhet se att ett sto som �r dr�ktigt sj�lv st�ter bort fjol�rsf�let n�gra m�nader f�re n�sta f�lning. Ofta sker detta n�r f�let �r 8-10 m�nader gammalt. Enligt min erfarenhet sker det ofta ganska tv�rt. Pl�tsligt s�ger stoet ifr�n en dag, och sen �r den saken nog diskuterad. Hur mycket mj�lkproduktionen och diandets intensitet har avtagit redan innan, vet jag dock inte.
Ston som inte �r dr�ktiga kan d�remot forts�tta att ge di l�nge, ibland flera �r, om de forts�tter att g� med sin f�lunge. Det finns bilder p� ston som diar sin mamma samtidigt som de sj�lva ger di till ett litet f�l, och det ser f�rst�s m�rkligt ut.

Att dia i flera �r tror jag inte inneb�r n�gon f�rdel. Av praktiska sk�l vill man ju oftast dra gr�nsen n�gonstans. Om inte f�let ska levereras till en k�pare, eller stoet har v�ldigt sv�rt att h�lla hullet, kan man med f�rdel f�rs�ka efterlikna naturen, och avv�nja f�let fram p� v�rkanten vid 8-9 m�naders �lder. I s� fall kan f�let g�rna f� bo i egen box p� n�tterna fr�n 5-6 m�naders �lder. Om f�let ska s�ljas, eller det finns andra sk�l till att inte v�nta l�nge med en avv�njning vill jag rekommendera sex m�naders �lder som den l�gsta l�mpliga �ldern.

Hur ska det g� till d�? Som jag redan har n�mnt, tycker jag att egen box nattetid �r en bra b�rjan. D� v�njer sig f�let vid att vara sj�lv, men har �nd� mamma intill. N�r de sedan ska separeras helt kan man naturligtvis l�ta det ocks� bli en stegvis process, men det kan vara sv�rare av praktiska sk�l, och m�nga g�nger kanske det enklaste �r att ta dem s� l�ngt ifr�n varandra att de inte kan springa och ropa p� varandra. Oftast blir det lugnt ganska snabbt d�.

Om inte stoet sj�lv f�r sk�ta avv�njningen, blir det hur man �n g�r s� att juvret blir sp�nt av mj�lk. Visst kan man t�nka sig att mj�lka ur n�gon g�ng, f�r att minska sp�nningen, men man ska ha klart f�r sig att sj�lva urmj�lkningen ocks� stimulerar till ny mj�lkproduktion. Oftast �r det allts� inte n�dv�ndigt eller till s� stor nytta att mj�lka ur. Man b�r d�remot kontrollera juvret i b�rjan s� att stoet inte f�r juverinflammation, men n�stan alltid f�rl�per det utan problem. Under denna period kan man g�rna tillf�lligt dra ner lite p� stoets utfodring, s� sinar hon snabbare.

Som jag skrev inledningsvis, beh�ver f�let en bra och n�ringsrik utfodring under sin f�rsta vinter. H�r syndas det en hel del, och till och med bland de l�ttf�dda fjordh�starna hittar man en del �ringar som �r alltf�r tunna under sin tjocka vinterragg. R�dslan f�r att det skulle vara farligt med protein lever kvar sedan decennier, trots att man nu �r ense om hur viktigt det �r att den v�xande h�sten f�r tillr�ckligt med h�gv�rdigt protein. Om man inte har ett v�ldigt bra grovfoder beh�ver f�len som regel tillskott av ett l�mpligt kraftfoder. Helst b�r man redan innan avv�njningen se till att f�let har kommit ig�ng och vant sig vid att �ta kraftfoder, s� blir �verg�ngen s� smidig som m�jligt.