fakta

KRY FJORDH�STSTUTERI

FAKTARTIKLAR AV VETERIN�R HELENA K�TTSTR�M

R�D TILL STO�GARE INF�R BET�CKNINGSS�SONGEN

Alla som planerar att bet�cka sitt sto i �r, hoppas f�rst�s f� f�l n�sta �r. Statistiskt sett �r det dock bara drygt 2/3 av de bet�ckta stona som f�lar. En del kan man inte g�ra mycket �t, men annat g�r att p�verka s� att man f�rb�ttrar utsikterna.

H�star brunstar s�songsm�ssigt. I b�rjan av s�songen, d� stoet b�rjar komma ig�ng med sin sexuella aktivitet �r ofta brunsterna l�nga, och det �r inte alltid brunsten avslutas med �gglossning. F�r att ha goda utsikter till dr�ktighet b�r stoet ha haft minst tv� brunster innan hon tas till hingst. Om man inte ser n�r stoet brunstar (det �r inte alltid s� l�tt utan hingst!), kan man ha som tumregel att stoet fungerar som b�st n�r det �r som ljusast, dvs i maj-juli. Av erfarenhet vet man ocks� att gr�nt gr�s och v�rme �r positivt f�r normala k�nsfunktioner hos stoet. En bra tid att �ka till hingst �r allts� i maj-juni.

Om man ser n�r stoet �r brunstigt �r det l�mpligt att �ka till hingsten i b�rjan av brunsten. Risken �r d� minst att stoet "hakar upp sig" med kvarst�ende gulkropp. F�r ston med f�l vid sidan har detta inte s� stor betydelse. D�r kan det ist�llet vara av betydelse att inte lita f�r mycket p� det gamla uttrycket 30-dygnsbrunst, som ben�mning p� den andra brunsten efter f�lning. M�nga ston har redan avslutat denna brunst n�r f�let �r 30 dagar och att d� komma till hingsten kan allts� vara f�r sent.

En del vill bet�cka p� f�lbrunsten, dvs f�rsta brunsten efter f�lning, och det �r OK om allt kring f�rlossningen f�rl�pt normalt. Observera dock att det inte �r l�mpligt att transportera unga f�l l�ngt, och f�re en vecka �r det f�rbjudet! Dr�ktighetsprocenten p� f�lbrunsten �r n�got l�gre �n p� andra brunster.

Brunsten varar normalt ca 3-8 dagar, men det finns stor variation. Tiden fr�n en brunsts slut till n�stas b�rjan brukar vara ca 15-17 dagar. Ett kortare intervall kan tyda p� en infektion.

Om stoet har g�tt gall f�reg�ende �r, eller om man har ett sto som inte haft f�l p� mer �n tre �r, kan det vara klokt att l�ta en veterin�r unders�ka om hon har tecken p� infektion i livmodern. Provet tas under brunst. F�r infektionsk�nsliga ston �r det s�rskilt viktigt att man inte b�rjar bet�cka f�r tidigt p� s�songen utan v�ntar tills stoet har riktigt bra brunster. Helst b�r antalet bet�ckningar h�llas s� l�gt som m�jligt. De flesta ston har �gglossning sista eller n�st sista brunstdagen, och idealet �r f�rst�s att bet�cka s� n�ra �gglossningen som m�jligt, men hellre f�re �n efter, eftersom spermier �verlever mycket l�ngre �n �gg.

Jag f�r ofta fr�gan om man kan bet�cka gamla ston (se �ven artikeln nedan), och visst kan man det. M�nga �r oroliga f�r f�rlossningsproblem, men det brukar g� bra. Det som kan vara bekymmersamt �r att f� ett �ldre sto dr�ktigt. Tyv�rr har det visat sig g�lla �ven om hon skulle ha haft f�l f�r l�nge sedan. Gamla ston som �r kontinuerligt i avel brukar dock s�llan v�lla problem.

Inf�r bet�ckningen ska man se till att stoet �r i god kondition. Hon ska vara i lagom hull, ha f�llt vinterp�lsen och �ven i �vrigt vara v�lsk�tt. Innan hon l�mnas till hingst b�r hon vara verkad och avmaskad. Naturligtvis ska hon ocks� vara frisk. Ta aldrig ett sto som visar tecken p� infektion eller annan sjukdom till hingst.

N�r man sedan har kommit s� l�ngt att stoet �r bet�ckt kan man numera konstatera dr�ktigheten med hj�lp av ultraljud redan fr�n 16-17 dagar efter �gglossning (det g�r �nnu n�got tidigare men brukar inte anv�ndas i praktiken). Om man har ett sto som har haft tvillingar (eller mera vanligt kastat tvillingar) b�r hon kollas redan efter 14-15 dagar, eftersom det d� �r mycket l�ttare att �tg�rda. Denna tidiga unders�kning �r bra p� m�nga s�tt, men man ska komma ih�g att en stor del av den tidiga fosterd�den sker dag 20-40, och det kan d�rf�r vara f�rst�ndigt att kolla stoet en g�ng till lite senare, innan man kommit f�r l�ngt fram p� h�sten, f�r att vid behov eventuellt kunna f� en chans till!

Vanliga orsaker till tidig fosterd�d �r kromosomfel, tvillingdr�ktighet, infektion samt undern�ring (framf�r allt ston med f�l vid sidan). Flera av dessa orsaker kan man f�rebygga. Man b�r ocks� undvika stress, framf�r allt under dag 20-45. Med tanke p� hur l�tt fjordh�star f�r f�ng, vill jag betona att n�r jag n�mner underutfodring som �r en risk, s� �r naturligtvis �verutfodring och f�ng lika allvarligt! Lagom �r b�st!

Till sist vill jag bara p�minna om att man f�rst�s ocks� b�r v�lja hingst med omsorg. Och naturligtvis ska man alltid �verv�ga om stoet �r l�mpligt f�r avel - ibland kan det vara klokare att k�pa ett bra f�l! Kontakta g�rna avelsr�det, eller n�gon annan som du har f�rtroende f�r, t.ex. premieringsf�rr�ttare. Fundera dock f�rst igenom vilka f�r- och nackdelar ditt sto har, enligt dig, och vad du hoppas kunna f�rb�ttra. Men kom ih�g att efter alla goda r�d �r det du som ska v�lja! Det ska k�nnas r�tt i hj�rtat, f�r det �r ditt blivande f�l, och du som f�r st� f�r vad det kostar, s� v�lj sj�lv!

Lycka till!

KAN MITT GAMLA STO F� F�L?

Den som studerar tabellen �ver hingstarnas bet�ckningssiffror och f�lningsresultat inser ganska snart att det �r en stor andel av de bet�ckta stona som inte f�lar �ret d�rp�. Orsakerna till detta �r f�rst�s flera, och som normalt brukar man r�kna med att i genomsnitt 70-85 % av bet�ckta ston blir dr�ktiga och att 55-70% f�r ett levande och normalt f�l. F�r fjordh�star brukar drygt 2/3 av bet�ckta ston f�la, vilket allts� �r ett bra resultat sett �ver alla raser. Men det �r allts� n�stan 1/3 av bet�ckta ston som inte f�r n�got f�l n�sta �r.

Om man i detta material g�r in och delar in stona i grupper kan man se att ston som �r i avel, allts� kommer till hingst med f�l vid sidan, i genomsnitt har ett b�ttre resultat. Detta g�ller �ven om de �r f�rh�llandevis gamla. Dels beror detta f�rst�s p� att denna grupp best�r av ston som bevisligen har normala k�nsfunktioner, och dels �r det s� att dessa ston uts�tts f�r betydligt mindre infektionsrisk �n de ston som inte �r dr�ktiga utan brunstar regelbundet. Vid varje brunst �ppnas livmoderhalsen och infektions�mnen kan komma in och angripa livmoderslemhinnan.

�ven de yngre stona har i allm�nhet bra fertilitet, medan man i gruppen med �ldre ston som inte haft f�l p� l�nge ser ett betydligt l�gre dr�ktighets- och f�lningsresultat. F�rr h�rde man ofta att det var bra att l�ta stona f�la n�r de var fyra-fem �r, f�r att sedan kunna �terg� till avel som pension�rer, t.ex. efter avslutad t�vlingss�song. Senare forskning har visat att det tyv�rr inte hj�lper s� mycket, om uppeh�llet fr�n avelsboxen varit alltf�r l�ngt. Redan ett uppeh�ll p� tre- fyra �r �r definitivt till nackdel. Den f�rdel man kan se i dessa fall �r att man vet att de fungerar som mammor, men det �r ju en klen tr�st om man aldrig f�r dem dr�ktiga...

Allts� �r det s� att �ldre ston som inte har haft f�l p� n�gra �r �r sv�rare att f� dr�ktiga, och den viktigaste enskilda orsaken till detta �r att de ofta har infektioner i livmodern. Dessa infektioner �r inte smittsamma, utan det �r som regel normala tarmbakterier, men p� fel plats. I lindrigare fall kan man efter unders�kning (bakteriologiskt prov under brunst) och behandling komma till r�tta med detta och f� stoet dr�ktigt. I mer l�ngt g�ngna fall �r livmoderslemhinnan s� skadad av infektionen att stoet inte kan bli dr�ktigt.

Hos de gamla stona (20 �r eller mer) f�rekommer ocks� att livmoderslemhinnan f�r s� kraftiga �ldersf�r�ndringar att den inte klarar av att n�ringsf�rs�rja ett foster. Detta kan ibland vara orsaken till utebliven dr�ktighet, men ocks� till kastning av fostret under dr�ktigheten.

Problemet med gamla ston �r allts� att f� dem dr�ktiga. D�remot ser man ingen tydlig �kning av andra komplikationer, s�som sv�ra f�lningar eller liknande. Ett �ldre sto i bra kondition brukar kunna klara av f�rlossning och uppf�dning av f�let p� ett bra s�tt. N�gon g�ng kan det kr�vas lite mer intensiv utfodring f�r att t�cka det kraftigt �kade behovet under h�gdr�ktighet och framf�r allt digivning.

N�r �r d� ett sto att betrakta som "�ldre"? Ja, det �r f�rst�s individuellt, men man r�knar med att stoets b�sta tid som avelssto �r ungef�r mellan fyra och fjorton �r. Har hon aldrig haft f�l f�rr, tycker jag att redan 13-14-�ringen �r att betrakta som ett sto med lite s�mre chanser att bli dr�ktig. Det betyder f�rst�s inte att det �r om�jligt, och de individuella variationerna �r stora. Om jag f�r v�lja skulle jag �nska att ston sattes in avel senast n�r de �r tio �r.

F�r den som trots allt vill f�rs�ka f� ett f�l undan sitt �ldre sto vill jag rekommendera:
- L�t g�rna veterin�r unders�ka henne och ta ett bakteriologiskt prov under brunst p� v�ren (om du inte alls vet n�r hon brunstar kan man h�ra om det finns m�jlighet att f� detta gjort hos hingsth�llaren), och vid behov behandla infektionen.
- �k till hingst i maj, n�r gr�set b�rjat gr�nska. D� b�rjar brunsterna bli "lagom l�nga", medan de i b�rjan av s�songen ofta �r l�ngre, vilket leder till on�digt m�nga bet�ckningar och �kad infektionsrisk. Samtidigt har man lite tid p� sig, och kan hinna med flera brunster vid behov, om det inte lyckas genast.
- Ha stoet i lagom hull och kondition. Feta ston �r aldrig bra, fr�mst f�r att det inneb�r en �kad f�ngrisk, men inf�r en dr�ktighet b�r stoet inte heller vara i en ned�tg�ende hullkurva.
- V�lj g�rna en hingststation d�r det finns m�jlighet till gynekologisk kontroll (genom ultraljudsunders�kning) av ditt sto, f�r att vid behov kunna diagnosticera och behandla problem.

Sammanfattningsvis �r det naturligtvis alltid en viss risk att genomg� dr�ktighet och f�rlossning, men riskerna �kar inte v�sentligt av att stoet �r �ldre. Risken blir d� fr�mst f�r sto�garens pl�nbok. Om man �r villig att ta den chansen s� tycker jag att man mycket v�l kan f�rs�ka, �ven om stoet skulle vara runt 20 �r. N�r man lyckas �r det v�l v�rt allt jobb, och det �r snart gl�mt n�r man har en pigg f�lunge skuttande i hagen!

Det finns utm�rkt litteratur f�r den som vill l�sa mer, och en bok som jag kan rekommendera �r "Att bli med f�l" av Holmstedt/ Magnusson Falk/ Peterson-Brodda fr�n ICA bokf�rlag.