FJORDHÄSTSTUTERI KRY

"DAGBOK 2001"
(GAMLA "JUST-NU"-ANTECKNINGAR)

28 december 2001

En vit jul fick vi, och det skapar ju alltid stämning. "Lille julafton" (den 23:e) var det helt underbart vinterväder där snön gnistrade i solens sken. Vi kunde inte låta en sådan dag gå åt bara till julstädning, utan drog fram korgsläden, som vi aldrig fick tillfälle att prova i fjol, och spände för Ljosefin. Det var lite snålt med snö, så det fick bli åkern i stället för vägen, och även där kunde föret ha varit bättre, men det var härligt ändå!

På julafton kom tomten, men oturligt nog precis när Helena tog in hästarna... Barnen fick träffa tomten och var mer än nöjda, och för alla andra var deras tindrande ögon något att minnas.

Sedan kom kylan med 17 minusgrader, och därefter blåst, vilket inte inspirerade till något alls utomhus. Med julfirande och därefter jour för Helena, gjorde ju inte det så mycket. De senaste dagarna har vi haft mera snö och inte fullt då kallt ("bara" runt 7-8 minusgrader), och ungarna har kunnat prova julklappsskidorna. Även med hästarna har vi kommit igång så smått. Ila och Athena har gått med linor och svängel, och ska sättas för kälken så fort det blir lämpligt väder och både Lennart och Helena är hemma (vilket tyvärr inte inträffar så ofta med dessa jourarbeten!). Muskas inridning fortskrider enligt planerna, och vi har till och med varit ute en sväng till berget och hem igen. Desolett tömkörs och knallar på utan att tveka. Till Wille har vi tyvärr ingen släde, men man tager vad man haver. Vi tog ett par fasta skaklar (till fjordingarna, så de var långa, men faktiskt var bredden OK!) och så band vi fast pulkorna där bak. Tage tyckte att det skulle vara bjällerkransen också, och sen for vi! Jättekul tyckte ungarna och Wille travade på med spetsade öron, medan Helena kunde gå i rask takt bredvid...

Nu önskar vi er alla ett riktigt GOTT NYTT ÅR!!!

17 december 2001

En vecka kvar till julafton, och förstås massor kvar att göra... Någon julpanik har dock inte utbrutit, och vi försöker göra det bästa av varje dag. Sedan några dagar är det frost, vilket innebär fast mark under fötterna och stjärnklara nätter. Ibland är det soliga dagar, men ibland är det rått och grått, vilket ger rimfrost överallt. Till och med hästarna var vita när jag tog in dem en kväll!

Våra snälla grannar har ombesörjt en välkommen julklapp till hästarna. Jag pratade lite löst om att man borde ordna lådor att fodra i ute, och genast ville de veta hur de skulle vara utformade, och några dagar senare var de klara! Detta som jag har tänkt på i evigheter, men inte haft tid och inspiration att ta tag i, fixade de utan vidare. Samma grannar brukar då och då baka underbara bullar åt oss, och om några djur skulle vara på vift (vilket tack och lov inte händer ofta) hör de av sig direkt. Sådana grannar underlättar livet!

Vi baxade ut lådorna i hagen, och fyllde dem med halm och ensilage (som är den vanliga utfodringen ute) när vi hade tagit in hästarna på kvällen. Nästa morgon ledde jag först ut Treo och Wille, som vanligt. Treo betraktade nyheten i hagen med viss skepsis, men när Wille gick direkt fram och åt, övervann aptiten även Treos tvekan. Ismo var näste man att gå ut, och när han kom, tyckte Wille och Treo att det var lugnast att flytta till nästa låda. Att det var för honom, och inte för det nya monstret i hagen som de flydde, fattade inte Ismo. Han blåste och skyggade och undrade vad som lurade i mörkret. För säkerhetsskull rusade han bort till Treo och Wille, som just kommit till ro vid andra lådan, med den följd att de fick byta tillbaka, och så började Ismo mumsa där. Stona brydde sig inte om att skygga för lådorna, men vankade runt en hel del, innan de hade funnit platser som alla kunde vara nöjda med, och Ila och Muska försökte ivrigt välta dem. Första dagen välte de en av lådorna ett par gånger, men sedan har de fått vara i fred.

Ungarna vill rida och köra Wille så ofta vi hinner, och han är pigg och glad nu när det är kallt och friskt väder. På sistone har vi mest ridit, och när vi körde en sväng i helgen tyckte han verkligen att det var kul. Inridningen av Muska fortskrider så sakteliga, men det går stadigt åt rätt håll. Hon är positiv och vill göra rätt.

Vi får rapporter från "våra" föl också, och även de tycks utvecklas fint. Det är roligt att alla fölen verkar ha kommit till folk som jobbar med dem och ser till att de har det bra! De nya ägarna verkar också mycket nöjda. Även Ismos föl känns lite som "våra", och igår såg jag Cornelia, som har fortsatt att utvecklas i rätt riktning. Hon har fint huvud, en härlig resning och välformad hals och ett jättebra kors. Så mycket mer såg jag inte i mörkret, och hon ville hellre prata med oss än springa, men det var ju vackert så.

8 december 2001

Miltex kom fram i god ordning, och hade charmat alla han mötte! Sista etappen skulle han åka i vanlig hästtransport, men hade då skuttat över bommen, och efter koll på ATG-kliniken (där de var så snälla att de inte hade tagit betalt), fick han lyxen att åka ända hem i stora hästbussen. Han var förstås trött, men annars vid god vigör, och sov gott redan första natten.

Annars har det varit mer dåliga nyheter ett tag. Introna fick en sårskada i hagen, på obegripligt sätt, och såret såg inte så roligt ut. Tack och lov är det ju inte flugsäsong nu, och det rapporteras läka fint. Det är en oturlig start att börja med att bråka om sårvård efter bara några dagar med en ny häst, men Introna verkar ta det bra, och är en klok och snäll fölunge. Några dagar efter att vi hade fått veta om denna olycka, fick vi höra att Skorpan hade kastat Ismos föl i Finland. Det känns snopet och sorgligt, inte minst som ju Semla (helsystern till denna) utvecklas så väldigt fint. Det hade varit roligt med en fin Ismo-avkomma i Finland, men så gick det med det...

Vädret gör inte heller sitt till för att pigga upp. Diset ligger tungt i takhöjd, och solen har vi inte sett på ett tag. Temperaturen är strax över nollan och hagarna tråkigt klafsiga, efter att faktiskt ha varit frusna och fina större delen av november. Men annars är det faktiskt rätt bra, och Lennart kom iväg till München trots allt, och hemresan gick mera enligt planerna!

2 december 2001

Det har varit en händelserik helg, men ändå på sätt och vis ovanligt lugn. Det började dock inte så lugnt... Lennart skulle flyga till München på lördagsmorgonen, och vi hade satt väckarklockorna på strax efter fyra. Vi sov båda lite oroligt och tittade på klockan mer än en gång. Fem över fyra vaknade jag, och fick en känsla av att något var fel. Kastade en blick på Lennarts klocka som visade på knappt tre, konstigt... Upp och kolla; vad är klockan egentligen? Tjugo över sex...!!! Planet skulle lyfta tjugo minuter senare från Jönköping, så det var helt omöjligt att fixa. Ringde och kollade att det inte var försenat, men det var det inte. Så det blev att satsa på tåget i stället, och en resa till Nässjö, eftersom man inte kunde köpa biljetten i Tranås, och inte fick köpa den på tåget heller. Otroligt! Med kom han i alla fall både i Nässjö och i Köpenhamn, och vi kunde andas ut. Men hur kan TVÅ väckarklockor drabbas av dåligt batteri SAMMA natt??!! Fram till dess hade de gått oklanderligt.

Idag har Miltex åkt till sin nya ägare Eva i Jukkasjärvi. Han har en lång resa framför sig, och är inte framme när detta skrivs. Han klev på hur snällt som helst, och visade prov på vilken lugn och vettig häst han är. Vår snälla granne Kew, som även hjälpte oss att lasta Alvedon, kom och gav en hjälpande hand, men Miltex behövde inte lyftas in. Det var samma bil och samma transportör som Alvedon åkte med för snart två år sedan (då var bilen nästan ny, nu hade den gått 42000 mil!!!, men var fortfarande fin), och det kändes bra, eftersom jag tror att han hade en bra resa. Hoppas att även Miltex får det, och att även han kommer att bli till glädje för sin nya ägare.

Nu är det inga kvar här av årets föl, vilket känns både lite konstigt och samtidigt skönt, eftersom jag tror att alla tre får det bra. Anna, som köpte Introna, hade bjudit in till en liten uteritt idag, men på grund av att Miltex skulle åka, fick jag ringa och tacka nej. Då visade sig att ingen annan heller skulle komma, och då blev det i stället så att Anna kom hit, utan häst, och så red vi ut en sväng på Ila och Athena. Därfter satt det fint med fika till TV-sändningen från Globen.

För övrigt är inridningen av Muska på gång, och hon gör bra framsteg. Jag jobbar omväxlande med tömkörning och att rida runt lite på gårdsplanen (vad gör man när det alltid är beckmörkt när man ska rida???), och det går fint. Hon tycker att det är kul, och Ismo är tjurig för att jag inte hinner rida honom så ofta! Han tycks inte uppskatta att få ta det lite lugnt nu ett tag, men blir glad när jag borstar honom. Det är ju roligt att de gillar uppmärksamheten, men inte alltid lätt att hinna med alla. Särskilt som det allt som oftast ska ridas på Wille, och det tar en bra stund att hjälpa hans små entusiastiska ryttare.

27 november 2001

Igår kom det snö (igen), och här är det vitt, trots att det bara ett par kilometer bort, ner i dalen, är barmark. Ungarna tycker att det är toppen och har rullat snöklot till fästningar, och testat tefaten idag. De är också trogna medhjälpare i stallet, särskilt nu när Lennart jobbar i Stockholm. Särskilt gärna vill de hjälpa till med in- och utstläpp. Oftast hjälps Ella och Tage åt att leda Wille, medan jag tar Treo och Ismo, men ibland tar Ella Treo. Han går helt fantastiskt snällt med henne också! Idag skulle dock Tage absolut ha Treo, och den hästen är nog minst lika snäll som Wille, för han gick snällt med på att "ledas" av Tage (3 år gammal). Treo är ju ändå bara två år ännu, men väldigt snäll och förståndig. Han har gått med Wille hela sommaren, och bättre sällskap kan man inte ha till ungarnas ponny, för som sagt är han lika go´själv. Också Ismo är fantastisk, och han kikar alltid lika vänligt på Tage när han traskar in i boxen och hämtar ut hinken.
När jag gick in i kväll efter nattrundan, fick jag syn på skottkärrorna med ensilage, som var lastat och klart till imrogon. Det var min stora kärra, och bredvid den en liten, som Ella hade lastat och ställt dit. Det såg rart ut!

20 november 2001

Idag har Anna Landin hämtat sin lilla Introna, som jag tror ska bli en riktigt bra häst. Hon är som alla Ljosefins föl stor och välutvecklad, och hon är väldigt mysig att hantera. Liksom Desolett tycker hon om att komma och mysa och bli kliad, och hon är sansad och klok. Vi tog med Ljosefin ut till transporten, men Introna klev på lugnt och fint nästan direkt. Först när de hade åkt verkade Ljosefin att fatta vad som hade hänt, och hon ropade efter sitt föl.

Så nu är det bara Miltex kvar av fölen, och han ska också åka om några veckor. Jag tror faktiskt att Ila tycker att det ska bli skönt, för hon verkar ganska trött på honom nu, och är nog den som kommer att sakna sitt föl minst. Fast hon har tagit väl hand om honom, och han har vuxit mycket och är en väldigt söt fölunge. Han har fått sin pappas rejäla ben och sin mammas vackra huvud, så det ser bra ut.

Idag har vi fått alla hästarna verkade, och nu håller vi gänget utan skor över vintern, för det är mest praktiskt, och i mörkret brukar vi inte rida och köra mer än vad som går bra barfota. Det var bara Ismo som varit skodd nu, och han har så bra fötter att han klarar sig fint ändå.

Tackan Ulla är slaktad, och om ett tag kommer vi att leverera två av ungtackorna, när de är betäckta, så blir det fyra tackor och Sillen kvar, vilket räcker bra. Fåren är trevliga djur, men vi har inte utrymme att låta dem bli alltför många, och sin uppgift att hålla efter hästarnas vinterhagar sommartid klarar även ett litet antal bra.

Vattnet i brunnen började klarna efter drygt en vecka, och nu är det normalt igen, tack och lov. Ridbanan är schaktad och väntar på att det ska läggas sand mm på. Tyvärr behöver den väl tid att sätta sig sedan, men det hade varit skönt att snart kunna använda den! Den här årstiden är det svårt att hinna ut innan det är helt kolsvart ute. Inridningen av Muska har dock påbörjats, och det går fint så här långt. Det största problemet är tidsbrist, och nu har det varit en hel del på gång. Det senaste var avelskursen i SFFs regi, och den krävde en del i form av förberedelse mm, men vi fick också en mycket lyckad helg, och då är det roligt!

7 november 2001

I kväll tog vi in hästarna, efter att ha fodrat ute med hö två gånger per dag ett tag. Hagen är stor och bra, och har naturliga fina skydd, och faktiskt fortfarande en del bete, men när det hade legat några centimeter snö hela dagen, och det sedan kom snöblask till kvällen - då fick det vara nog!

Fåren är i fårhuset sedan några veckor, och baggen fick träffa tackorna den 28:e oktober.

Den planerade byggnationen av lösdriftshall skjuter vi på till nästa år, eftersom det drog iväg på tiden, och vi tycker att det är bökigt att ha byggare i november-december, och ännu värre att kunna sätta staket så att det hela kan tas i bruk... Vår paddock är emellertid på gång, och byggs precis bakom trädgården. De schaktade förra veckan, och allt såg väldigt bra ut, tills igår kväll, då vårt vatten blev gult.... Nu känns det inte lika kul, men vi får hoppas att det ska lösa sig, helst utan att brunnen sinar eller fortsätter att ha gult vatten.

Sedan sommartidens slut blev det mörkt på kvällarna, men för övrigt kämpar vi på i mån av tid. Ella älskar att rida på Wille, och Tage hänger också gärna med - alltid sjungande då han rider! Helena har så smått påbörjat inridningen av Muska, vilket går bra så här långt, och däremellan blir den någon ridtur på Ismo och Ila.

Vi har varit och id-kontrollerat bland annat Ljosefins mamma Matilda - still going strong 26 år gammal - och Ljosefins helsyster Joyce, samt Ismos dotter Vilma Vitlock. Nu har vi sett de flesta av Ismos föl (utom två hingstföl), och de är genomgående ganska stora och långbenta med bra rörelser, bra resning och halsansättning samt snälla och trevliga. Det är förstås jätteroligt! Idag fick vi rapport från Inderal och Stenrike Semla, som hade fölmönstrats. Semla fick massor med beröm och 98887=40, och Inderal ansågs också lovande med 88887=39. Travpoängen tror både Ylva och jag kunde varit bättre om de hade haft lust att visa upp sin trav! Roland Fransson hade i alla fall undrat vem Ismo Kry, var när han fick så fina föl! Nu är sex av Ismos tio föl visade, och ingen har fått mindre än 39 poäng! Även bland de övriga fyra finns flera riktigt bra föl!

21 oktober 2001

Idag åkte Inderal till sin nya ägare Håkan Larsson, som därmed fick en för tidig födelsedagspresent. Det känns bra att Inderal kommer till våra vänner på Stenrike stuteri, och vi hoppas att han ska utvecklas i en positiv riktning. Han ser riktigt lovande ut, och resan söderut hade också gått bra. För bara några veckor sedan kändes det mycket bekymmersamt, då den förra köparen hoppade av i ett sent skede, men är vi glada för den här trevliga lösningen. Fult lika glad är förstås inte Muska, som undrar var fölet blev av. Hon verkar dock ta det ganska bra, trots att vi fick lasta henne för att lura på Inderal, och sedan ta av henne. Man kan känna sig som en bov, men det är en praktisk lösning.

För övrigt pågår många höstbestyr. Vi har vaccinerat alla tre fölen två gånger. De hästar som vi ska ha kvar över vintern vaccineras dessutom nu mot botulism, då vi i år planerar att till en del utfodra med ensilage. Idag har vi också klippt får, men ännu dröjer vi några dagar innan vi släpper in tackorna till baggen.

7 oktober 2001

Vilken helg och vilken höst! Först Valla med Ljosefins fantastiska avkommegrupp, sedan Grevagården med två finfina avelshingstar, och nu igår Vetlanda. Där fick vi minst sagt full pott. Divina blev BEST IN SHOW!!! Och Ismo blev RESERV BEST IN SHOW!!! Inte gör det i det läget något alls att det var en annan ägare som fick med sig segertäcket hem - vi kunde verkligen glädjas med Ann och Jonas för att de har Divina i så fin form, precis som vi gladdes åt Martinas framgångar med Alvedon för 14 dagar sedan. Som extra bonus i Vetlanda blev dessutom Treo klassvinnare med 40 poäng (5 x 8) och Ismos dotter Cornelia (e. Lindmarkens Bianca) blev bästa föl med 39. Alla "våra" vann alltså sina klasser. Helt otroligt! Det har varit en intensiv helg, då Helena ägnade söndagen åt att döma ponny kvalitetsbedömning, så alla detaljer får vi ta en annan dag, men detta var väl inte så dåligt att börja med...

1 oktober 2001

Hösten rusar på med stormsteg,och regn och rusk igen efter en riktigt hygglig vecka. Igår tog vi hem Athena, som har haft en härlig sommar i Divinas sällskap, och Muska kom direkt och berättade vem som bestämmer här... Snart blir det nog dags att ta hem Desolett också, men alla hästar ska få gå ute ett tag till är det tänkt, för ännu har de det bra och föder sig gott på betet.

Inderals köpare meddelade för några dagar sedan att de inte längre har möjlighet att ta emot honom, vilket var både oväntat och lite bekymmersamt att få veta så här sent, när det strax var dags för leverans. Han har fortsatt att utvecklas mycket bra, och jag har sällan sett ett bättre föl, så vi hoppas att hitta ett riktigt bra hem till honom, men annars får han väl stanna tills vidare.

Vi har köpt en bagge till våra tackor, men ännu får han bo ensam ett tag, för att inte få alltför tidig lamning. Det var första gången vi var på baggauktion, och det var intressant.

26 september 2001

När det finns som mest att berätta - då finns det ingen tid att skriva här!!! Den senaste tiden har till stora delar varit inriktad på Grevagården. Vi har tränat Ismo, och varit ute på många trevliga körturer. Oförglömlig är den kväll då det plötsligt reste sig en stor älgtjur cirka 40 meter från vägen. Vi stannade och tittade på honom, och han stod kvar och tittade på oss. Vi diskuterade hur många taggar han hade - minst tio! - men Ismo lät sig inte imponeras, utan tittade ungefär lika mycket (läs lite!) på korna i hagen på andra sidan vägen. Till slut åkte vi, och älgen stod kvar.

Trots att det blivit höst, hittade vi Muska ormbiten för drygt en vecka sedan. Hon har haft ganska ont, trots behandling, men är nu på bättringsvägen. Vi konstaterade att det var tur att hon inte skulle med till Grevagården. Efter träning, skoning, tvätt, putsning av seldon m.m. kom vi till slut till Grevagården med Ismo. Vi fick en superhelg!!!

Hos veterinären fick vi veta att Ismo har vuxit (som vi själva också har tyckt), och han var 144 cm nu. Veterinären tyckte att han var en trevlig hingst, och överlag fick fjordingarna beröm för sundhet och trevligt lynne. Nästa station var dressyrridning. Starten blev fördröjd av olika skäl, och dessutom vräkte regnet ner. Inte de bästa förutsättningarna, och inte helt lyckat heller. Strax under godkänt blev resultatet, och Elin som ridit var förkrossad. Vidare dock till draglagsprovet när vi hade fått tillbaka selen, som Furubäcks Io fått låna då hans gått sönder på fredagen. Där krånglade Ismo vid anspänningen - han som bara brukar kliva i hur lätt som helst! Men sen gick det bättre, och slutresultatet blev 6,8 och godkänt prov, efter mycket bra halter och ryggning bland annat. Göran Johansson körde lugnt och fint, och vi var helt belåtna. Omridningen i dressyren, då Elin fattat nytt mod, blev en succé (nästan). Från underkänd till bästa dressyrritt och 5,2 i snitt! Bra gjort! 42 poäng blev det exteriört och AB-rosetten var vår!

Halvbrodern Alvedon hade vi inte sett sedan han for till Norrbotten som raggig fölunge, men nu kunde vi knappt se oss mätta. Han var jättefin - finare än Ismo till och med! - och lika trevlig och snäll som sin bror. Helena hade fått äran att visa honom, och det var en fröjd att skritta varv på varv i ridhuset med en häst som verkligen kan gå. Inte blev det sämre av att han blev godkänd och till på köpet etta i årgången med 42 poäng! Vi gratulerar Martina Niemi till en fin häst som hon har tagit väl hand om, och nu har Norrbotten sin första godkända fjordhingst! Vi hoppas att några ston ska hitta dit!

På lördagskvällen fick vi guldplakett för Ljosefins ELIT, och vi hade en trevlig kväll. På söndagen var det riksutställning, och även det blev en bra dag. Ismo blev tvåa med 41 p i sin klass, och de båda föl han hade med klarade sig utmärkt. Dottern Cornelia vann bland stofölen med 41 poäng, och sonen Solbackens Mio belv tvåa av hingstfölen med 39. Den klassen vanns av Finten, som är en son till Ljosefins dotter Knast-Fina, så släkten är värst! Knast-Fina vann även hon sin klass, och liksom sin son fick hon 42 poäng. Alvedon blev också klassvinnare med 42 poäng, och i kampen om Best in Show blev han femma! BIS blev faktiskt en halvsyster till honom (också e. Alexander Lukas) genom treårsstoet Contess, och reserv blev Ismos pappa Furubäcks Inter.

Mycket nöjda, men trötta, for vi hem, och på måndagen släppte vi ut Ismo till Wille och Treo, och det gick hur lugnt som helst. Ismo är verkligen snäll, och han bråkade inte alls med sina nya vänner. Skönt att han inte behöver gå ensam. Vi hade ju tänkt sälja honom, men han är så go´ och lätthanterlig att vi nog behåller honom. Dessutom har han fått många riktigt bra föl, och jag ser fram emot att få betäcka om Muska med honom, för Inderal ser mycket bra ut!

7 september 2001

Det har blivit höst i luften, och Grevagården närmar sig med stormsteg. Ismo körs flitigt nu, och han går bra. Vi har fått många fina körturer i vackra augusti- och septemberkvällar. Förra helgen var Elin här och red, och vi tog honom till ridbanan två gånger, och en gång red hon ut. Första dagen var han lite stel och ogymnasticerad, men sen gick han bara bättre och bättre, och på söndagen jobbade han i en härlig form och skummet flöt ur munnen. På lördagen tränade vi ihop med Isa från Anneberg, eftersom de ska göra ett showinslag tillsammans. Efter en något förvirrad inledning gick det efterhand riktigt bra.

I söndags var vi sedan med på Holavedens lantliga ryttarförenings 30-årsjubiléum. Det hade kommit massor av folk för att titta, och vi visade Ljosefin, Introna och Ismo. Dessutom hade Ann och Jonas varit snälla nog att komma med Divina också, så det blev en riktigt fin liten avkommegrupp. Många imponerades av deras rörelser, och som alltid tjusade ett fjordföl publiken, även om denna nu börjar bli ganska stor... Sista inslaget för dagen var maskeradritt, och där ville Ella och Tage vara med. Först hade vi tänkt att de kunde rida på Ljosefin, men Wille skulle det ju vara... Och eftersom Ismo är snäll tänkte vi att Wille nog kunde dela transport med honom, och det gick jättebra (vi provade först på lördagen, då vi tog med båda till ridbanan, och Ella strålade av lycka när även hon fick rida lektion på ridbanan!). Så Wille putsades även han på söndagsmorgonen, och Ella såg till att vi minsann inte glömde varken pälsglans eller hovolja! Sen ville de inte dela häst, men det löstes oväntat smidigt med att Tage valde käpphästen! Så Ella var prinsessa på Wille skrudad i rosetter, och Tage clown på käpphästen! Delad tvåa blev de, tillsammans med många andra, men blågula förstaprisrosetter fick de, och de var de enormt stolta över! De skulle genast sättas upp på väggen.

Medverkan i Holaveden var möjlig tack vare goda vänners vilja att ställa upp. Dels som sagt Ann och Jonas som kom med Divina, dels Helene Göransson Artmark, som var snäll och körde ett lass åt oss. Samma sak kan man ju säga om avkommegruppen på Valla, som också blev så fin som den var, tack vare att alla ställde upp. Sånt känns verkligen roligt och bra!

Även att få se "sina" sålda hästar välskötta och fina värmer gott. Divina och Dalacin var ju med på Valla med 43 poäng till båda, och i veckan fick jag kort på Alvedon, som har visats på sommarpremieringen med 40 poäng (98887). Jag tycker att han ser väldigt bra ut - det ska bli spännande att se honom i verkligheten.

Även att få rapporter per telefon känns jättebra. Ismos son Solbackens Mio hade bedömts då mamman Maja Dalardotter stambokfördes, och han fick 878=23 poäng, klass I. De båda föl som var med på Valla (Philippa och Rebell) fick 40 poäng, så de var också klass I, och Stenrike Semla hade fått massor av beröm då Skorpan stambokfördes, och Talisman hade vunnit Gunnar Johanssons gillande då han såg honom på NSFFs manklippningskurs. Våran Inderal ser också mycket bra ut, och Ann-Charlott Svensson berömde honom mycket. Även de andra fölen utvecklas fint, och Miltex fick tillfälle att träffa sin blivande matte för en vecka sedan, och de såg ut att gilla varandra direkt!

Idag var jag och hälsade på Divina och Athena (Athena går som sällskap till Divina just nu),och passade på att kolla att de fortfarande är dräktiga. De var dräktiga och allt verkar bra. Vi har skickat in alla papper för att få pass till fölen, och idag fick de sin första vaccination mot stelkramp och hästinfluensa.

29 augusti 2001

I söndags fick jag vara med om en fin upplevelse. Jag fick åka med åttaspann! Det var Weine Weideborg, Göran Johansson och Görans dotter Carina, som hade samlat ihop totalt åtta svarta eller mörkbruna nordsvenskar till ett imponerande spann. Det var förstås lite spännande, men de skötte sig fint till och med ute på stora riksvägen, där vi mötte en del förvånade bilister! Somliga kröp fram medan andra bara blåste förbi....

Jag förstår inte hur man kan hålla reda på alla tömmar och hästar, men det gick uppenbarligen! Känns tryggt att de här kuskarna kör Ismo. Efter denna tur blev det dock ridning för hans del. Jag hade inte ridit honom sedan hemkomsten, så det var roligt att prova, och han känns fin. Nu kör vi i veckan, och sedan kommer Elin och rider i helgen.

Då ska vi även visa Ljosefin under rubriken "Avel" vid Holavedens lantliga ryttarförenings jubiléumsdag 2/9. Vi tar med Ljosefin, Introna och Ismo, och så kommer Ann med Divina, så blir det en liten avelsgrupp. Det andra inslaget under denna rubrik är hingsten Irco Marco, så det är fint sällskap (för båda!!!).

16 augusti 2001

Årets varmaste dag? Kvavt och varmt, så efter jobbet åkte vi till sjön och njöt av ett dopp. Ella och Tage tycket förstås att det var toppen. Sen tog vi in ston och föl - ledde in fölen ett och ett med sin mamma för tränings skull - och avmaskade samt chip-märkte fölen och fyllde i konturdiagram. Det är dags att skicka in papperna för hästpass, och är skönt att få gjort. Alla fölen var snälla och duktiga, och alla ser verkligen mycket bra ut också. Roligt!

Träningen av Ismo inför bruksprovet har också satt full fart. Elin Larsson har ju tränat hela sommaren och ridit honom. Nu är det dags att finslipa körningen, och med den får vi hjälp av Göran Johansson. Igår körde vi en rejäl runda med flakvagnen på vägen, och det kom åtskilliga bilar, men Ismo skötte sig utmärkt.

13 augusti 2001

Efter en halv dag av hästbad, tränsputsning mm, for vi till utställningen på Valla, Linköping i lördags. Dalacin hade kommit på "semester" redan på tisdagen, och hon fick gå med Ljosefin. Dalacin var verkligen i fin form, och även hennes föl Solbackens Emir (e. Ernarson 176) såg bra ut. På lördagsmorgonen kom även Divina hit, eftersom Ann o Jonas varit hyggliga nog att erbjuda sig att ta med Desolett i sin transport för att hon skulle slippa stå ihop med storebror Ismo. Så kom det sig att vi for iväg med fyra transporter mot Linköping, naturligtvis spända av förväntan och lite nervositet.

Det började bra med att Desolett, trots den skavda manen (som efter bad var någorlunda, även om det saknades en del vitt...), fick 41 poäng och blev tvåa i sin klass med samma poäng som ettan. Sen följde en lång väntan för oss, då vi bland annat kunde se en Divina i ett glänsande skick kamma hem 43 poäng. Verkligen roligt!!! Ismos son Rebell fick 40 och omdöme om att vara möjligt hingstämne. Bland stofölen blev Introna tvåa, slagen med en hårsmån med samma poäng som ettan - 42 fick de! Hennes köpare Anna var förstås mer än nöjd, och vi med. I samma klass fick Ismos dotter Philippa 40 poäng, så det gick bra för Ismos båda föl.

Dalacin, som alltid blivit tvåa, utom då hon som ettåring var ensam i klassen, blev än en gång tvåa, och för tredje gången slagen av den dagens vinnare (som varit Porla, Gyda och nu Fellina). 43 poäng blev det, och liksom för Divina beröm för skicket! I samma klass blev Knast-Fina fyra med 42 poäng.

Klasseger blev det till slut tack vare Ljosefin, som slog till med hela 43 poäng, och med marginal tog hem sin klass. Sedan blev Ismo, som för dagen visades förtjänstfullt av Stefan Malmgvist, trea med hela 43 poäng. Stefan hade aldrig förut visat Ismo, men åtog sig det på stående fot i Valla, och gjorde det som sagt utmärkt. Vi hoppas kunna sammanföra de båda på Grevagården också, för med Ismos gång behövs en handler som Stefan. Det var också roligt att höra att Stefan tyckte mycket om Ismos goda lynne.

Till sist var det så avkommeklassen, där Ljosefin följd av sex avkommor med en genomsnittspoäng på 42,33, förstås var oslagbar. Det var verkligen en högtidsstund att stå därinne med allihopa och höra idel lovord om en troligen unik avkommegrupp. Vi är tacksamma för alla som ställde upp och kom med sina hästar så att detta blev möjligt. Detta var ett mycket fint minne, och något man säkert inte får uppleva många gånger.

I best in show ringen hade vi bara Ljosefin med, och hon var faktiskt kvar som femma, vilket vi var mycket nöjda med. BIS blev Fellina (som ju är en dotterdotterdotter till Matilda, så släkten är värst!). Och sen var det bara att lasta in allihopa och fara hem. Alla var snälla att lasta och hade skött sig bra under dagen, så även på det viset var vi nöjda. Det blev en minnesvärd dag.

4 augusti 2001

Så var Ismo hemma igen, och jag tror att både han och vi tycker att det känns skönt, även om han säkert har haft det bra i Skåne på Stenrike stuteri. Han kom hem i god kondition, och dessutom glänsande och nybadad. Elin Larsson har ridit honom flitigt, och han har gjort stora framsteg i dressyr och fått mycket beröm av tränarna för sina fina rörelser. Elva ston har han betäckt, varav åtta är konstaterade dräktiga och två ej undersökta med förhoppningsvis även de dräktiga. Det elfte stoet betäcktes relativt tidigt på säsongen, och konstaterades vara ej dräktigt, men har sedan trots upprepade behandlingar och undersökningar inte kommit i ny brunst. Så kan det vara ibland, och det drabbar lite "orättvist" hingstens statistik, men är ju inte mycket att göra åt.

Nästa större händelse är som sagt utställningen på Valla, Linköping, där vi ska visa Ljosefin med avkommor. Förutom de tre som vi själva har (varav ju Introna är såld), kommer ytterligare tre döttrar, nämligen Knast-Fina (som vi inte har fött upp, utan som var det föl Ljosefin lämnade kvar i Värmland när vi köpte henne), Dalacin (som också bor i Värmland numera) och Divina. Det betyder att alla utom två av Ljosefins åtta avkommor visas där. De båda andra är hennes första föl Fina, som numera bor på Gotland, och Alvedon, som bor i Norrbotten.

Från Alvedon fick vi glada nyheter idag. Han hade visats på sommarpremieringen och av Håkan Ström o Lennart Enberg fått 40 p (98887) och rekommendation att visas på hingstpremiering. Trots sin långa resväg, är han anmäld till Grevagården i september, och det ska bli mycket spännande att få se honom där. Förutom vid premieringen har han deltagit i både körkurs och löshoppning, och alltid fått mycket beröm för ett utmärkt temperament. Hur det nu än går på Grevagården är det väldigt roligt när ens uppfödningar kommer till intresserade ägare som jobbar med hästen, och det tycker vi gäller alla hittills. Uppslutningen på Valla-uställningen är ju även den ett gott bevis på den saken.

2 augusti 2001

Ju mer som händer - desto mindre tid att skriva! Sedan sist bland annat:

Ila är nu AB-premierad och stamboksförd. Hon fick behålla sina 41 poäng och fick bra kritik, och hon gjorde ett bra körprov på premieringen. Även Miltex skötte sig fint, och inte minst glädjande var hur enkelt vi lastade dem både hemma och på premieringen.

Mycket roligt att höra var det också att Stenrike Semla - en av Ismos döttrar - hade fått mycket beröm på sommarpremieringen, när hon var med mamma Skorpan som stambokfördes. Överlag verkar Ismos föl mycket bra, och det är förstås jätteroligt.

Alla hästarna är omskötta av hovslagaren, som berömde fölens goda uppförande, och Treo är en klippa trots att han bara är två år. Den enda som bråkade var Wille... men han gav sig snart.

Rimbo är återlämnad till Inge och Ulla, och vi saknar honom lite, för han blev riktigt go´ och charmig när man lärde känna honom. Men imorgon kommer Ismo hem, och det ser vi fram emot.

Lammen är mönstrade med gott resultat, så det är inte bara för hästar det är säsong nu. Dessutom ska man försöka hinna med ved, några tag med målarpenseln och så bad förstås!

Nu drar det ihop sig till utställning på Valla, och till vår förfäran upptäckte vi att Desolett blivit galen på alla flugor och skavt av en bit man... Inte mycket att göra åt det nu. Trots allt ska det bli jätteroligt att ha med Ljosefins stora avkommegrupp, och förhoppningsvis hinner vi titta lite på de andra också.

15 juli 2001

Semestertider betyder att man kan hinna lite mer med hästarna mellan bad och utflykter. Vi tränar Ila inför premieringen, och idag var vi på ridbanan och red. Hon går fint och lugnt trots att Miltex var kvar hemma, och hon fattar utan problem rätt galopp i båda varven. Vi kör henne också med rockarden, vilket går bra det med.

Fölen leder vi, dels fast i gjord vid stoets sida, dels med vanligt grimskaft, och de är snälla och läraktiga alla tre. Vi tränar även på att lyfta fötterna. Miltex blev nyligen verkad, när Ila verkades inför premieringen, och snart är det dags för de båda andra.

Även Treo, som vi planerar att visa i Vetlanda, och Desolett, som ska visas på Valla, tränas inför uppvisning. Annars går mycket tid åt till att rida och köra Wille. Ella börjar bli riktigt duktig på att trava, och tycker att det är toppen. Tage nöjer sig med skritt ännu, och när vi kör somnar han ofta när rockarden vaggar honom!!!

7 juli 2001

Idag hittade även Introna en ny ägare, men liksom Inderal blir hon förstås kvar till hösten. Jag ser gärna att fölen är ca sex månader innan de tas från mamman, så det dröjer till november innan hon åker.

Här är det nu fantastiskt sommarväder, och vi har fått in snustorrt fint hö, vilket känns bra inför vintern. Ännu är det inte riktigt tillräckligt, men eventuellt ska vi ta lite hösilage också, eftersom några av hästarna är vaccinerade mot botulism, och eventuellt vaccinerar vi några till.

1 juli 2001

Allt väl. Fölen växer och utvecklas. Inderal är såld, och han är en reslig och snygg unge. Även de andra ser mycket bra ut. Som helsyster till en godkänd hingst har ju Introna en del att brås på, och hon ser ut att leva upp till det. Miltex är lite mindre än de båda andra, men rör sig med minst lika långa steg och har ett mycket vackert huvud. Ila förbereds för bruksprovet då hon ska stambokföras. Hon är mycket trevlig och behaglig att både rida och köra, och kan säkert bli en bra allroundhäst.

Vi har anmält Ila till stambokföring i Stora Segerstad den 23 juli, så dit kommer hon och Miltex. Ljosefin, Introna, Desolett och Ismo är anmälda till Valla, Linköping 11/8.

10 juni 2001

Athena är hämtad från Stenrike i Skåne, dräktig med Ismo, och går nu som sällskap hos Divina Kry. När jag hämtade henne såg jag ett par av Ismos föl, och de såg riktigt bra ut. Hans föl tycks genomgående vara långbenta, resliga och med bra rörelser. Roligt!

8 juni 2001

Ljosefin är dräktig med Rimbo 178, vilket är fantastiskt bra. Hon är betäckt totalt nio brunster i sitt liv, och har blivit dräktig direkt alla gångerna! Åtta föl har hon fått, och nu väntar hon alltså sitt nionde! Dessutom är alla mycket bra. Muska var däremot inte dräktig, så där "börjar vi om"... Så är det också ibland. Det hade ju varit nästan för bra om alla våra tre ston hade blivit dräktiga samma vecka!

7 juni 2001

Athena är dräktig med Ismo, så hon hämtas till helgen. Sommaren ska hon få tillbringa hos Ann o Jonas Nilsson, så att deras Divina Kry får lite sällskap.

Intresset för Rimbo är ganska svalt, hittills har han betäckt tre ston i år. Ingen kommer heller och tittar på honom, och det är synd, för alla som ser honom imponeras av hans gång och resning. Han är en ståtlig hingst. Å andra sidan har vi på det här viset en ganska lugn tid, och kan i stället lägga tid på annat. Förutom att klappa fölen och vänja dem vid grimma mm, har vi som sagt börjat träna Ila lite igen. Hon är väldigt snäll och samarbetsvillig, så både ridningen och körningen utvecklas fint åt rätt håll.

4 juni 2001

Dagens bästa stund är tillsynen av fölen! Tre ljuvliga ungar kommer skuttande och vill bli kliade, och stona kommer också och hälsar och ser ut att må bra. Vi har så smått börjat jobba med Ila,och till vår glädje accepterar både hon och Miltex att fölet lämnas kvar i hagen med de andra medan vi tar ut Ila en stund.

Underbart är det också att åka och titta på Ismos föl. Hittills har det blivit sex, tre av varje sort, och alla ägare tycks nöjda, och berättar om käcka föl med vackert huvud och bra rörelser. De jag har sett ser riktigt bra ut, och favoriter är nog vår egen Inderal samt Ronjas son.

20 maj 2001

Det första stoet - Divina Kry - kom snabbt i brunst och är redan hemma igen. Nu har Muska och Ljosefin börjat brunsta, och vi betäcker dem båda. Eftersom Ljosefin alltid går dräktig länge (ca 2 veckor över elva månader), ska vi i år passa på att försöka få henne dräktig på fölbrunsten, för att vinna lite tid. Rimbo fungerar bra, och är väldigt snygg just nu.

En som också såg bra ut var Ismo, som jag såg när jag lämnade Athena där för betäckning för en vecka sedan. Han hade varit på dressyrtävling dagen före och hade då fått 63% i LC:2, och bland annat en 8 för gångarter med omdömet "Mycket trevlig häst med bra gångarter"! Jätteroligt, och förstås bra jobbat av Elin Larsson! Ismo har också kommit igång, och precis som Rimbo hittills betäckt tre ston (Mumsas Athena, Lindmarkens Belizzi och Skorpan).

Fölen växer och utvecklas, och ser mycket bra ut alla tre. Nu har de börjat leka och busa - härligt! Namn har de också fått: Muskas heter Inderal, Ilas Miltex och Ljosefins Introna.

Desolett åkte på sommarbete igår, och får nu leka med två andra ettårsston samt ett tvåårssto. Roligt och nyttigt!

12 maj 2001

Mycket har hänt på sistone, och därför har det inte funnits tid för hemsidan. En kort rapport får det bli idag, och förhoppningsvis kompletteras den snart av nya fina bilder. Till de viktigare nyheterna:
1. Ila fick ett hingstföl 5/5 (när Helena var i Norge och tittade på fjordhästar). Han är pigg och väldigt söt och snäll.
2. Ljosefin fick ett stoföl 11/5. Hon är stor och långbent, och ännu så länge väldigt "nyfödd".
3. Shetlandsponnyn Wille, en 15-årig svartskäck, köptes av våra vänner på Lindmarkens stuteri den 9/5, till ungarnas stora lycka. Han är ofattbart snäll och bra att ha att göra med, och vi har redan både ridit och kört.

Tillsammans med våra praktikanter Pernilla och Therese från Tenhult har Treo gått på körkurs, och går nu bra för såväl linor som släpa. Han är mycket snygg och med ovanligt bra rörelser, men eftersom han är ganska liten, har vi ändå kastrerat honom nu. Vi har också jobbat med Desolett och haft sele och träns på henne, samt tränat lastning, vilket gått mycket bra.

Det första stoet har kommit till Rimbo, och i samma veva kom det härliga varma vädret, och sedan några dagar är alla hästar ute dygnet runt. Skönt!

19 april

Igår kväll hade Muska små vaxproppar, så i natt har vi turats om att gå upp ca en gång per timme och titta till henne. Vi halv fem på morgonen hittade våra praktikanter Therese och Pernilla (från Tenhult) ett föl! Muska hade klarat det hela fint själv (och antagligen passat på när de gått ut en timme tidigare!?). Det är ett hingstföl, och allt verkar bra så här långt med både honom och Muska. Men Ljosefin är avundsjuk...

17 april 2001

Inga föl här ännu, men i kväll föddes Ismos första föl, ett stoföl undan Skorpan på Stenrike stuteri, där alltså även den stolta fadern befinner sig. Roligt!

Vad gäller födslar har vi också konstaterat att vi hade fel om tackan Ulla, som nu har fått juver, och alltså troligen ska lamma, men mycket senare än de andra!

Treo avancerar fint på körkursen, och gick idag bra framför släpan. Han har accepterat både linor och skaklar, och jobbar på fint.

13 april 2001

Idag är det elva månader sedan sista betäckningsdag för Muska, som är den som beräknas föla först, men än har inget mer än växande magar och juver synts till. För Ila är det dags om ytterligare en vecka, och sen Ljosefin i slutet av månaden, men sin vana trogen lär hon väl dröja lite till.

Lamm har vi däremot fått, och det är pigga krabater, som växer så det knakar. Ungtackan Tussilago fick tre, varav två döda på grund av felläge, och den som finns kvar är Blåsippa. Tussilagos mamma Gertrud fick två tacklamm, Annie och Fannie. Ulla tycks vara lika tom som förra året, och i och med det har hon försuttit sina chanser.

Treo har börjat på körkursen, och han gör fina framsteg och är mycket trevlig att arbeta med. Han är nu lydig för tömmen, och han har gått med linor och svängel utan problem. Han är också trevlig att ha med sig, lätt att lasta och står lugnt och väntar i transporten. Vad som också är väldigt roligt är att det av åtta eller nio hästar på kursen är sex fjordhästar!

Från Ismo har vi också fått rapport om framsteg. Elin hade tagit med honom på programridning och de hade genomfört dressyrprogrammet mycket bra, och fått slutomdömet "Mycket trevlig häst!". Ett par sjuor hade de fått, vilket inte är illa med tanke på den korta tid de har tränat ihop och hur lite riden han var innan dess.

Fredagen den trettonde gjorde tyvärr också skäl för namnet, då vi fick veta att Bella, som var dräktig med Ismo hade hittats död idag. Gamla Bella var pigg och vital, och vi fick god tid att lära känna henne, eftersom hon inte tog sig förrän på femte brunsten, då vi hade börjat misströsta. Nu hade vi sett fram emot att få se hennes föl, och så gick det så här. Trist. Vi hoppas på en bättre fortsättning!

30 mars 2001

Vintern tog nya tag mot slutet och de har nu varit snö och kallt länge. Men nog närmar sig våren! Hästarna fäller och magarna, liksom juvren växer! En spännande tid.

Vi börjar bli bekanta med Rimbo, som också ser ut att anpassa sig och trivas.

Treos inkörning är så smått påbörjad med tömkörning, och planen är att deltaga i en körkurs under våren med honom. Det är alltid nyytigt att komma ut i en annan miljö.

3 mars 2001

Oj, vad tiden går! Det har varit mer än fullt upp ett tag med mycket att göra på jobbet, för fjordhästföreningen och även i övrigt, så denna hemsida har fått ligga i träda. En del har hänt på hästfronten.

Elin Larsson kom hit på sportlovet och bekantade sig med Ismo, och red ett par gånger här, trots att vädret var kallt och blåsigt så att man nästan blåste av hästen. Sen skjutsade vi ner både Elin och Ismo till Klippan i Skåne, och Ismo har redan funnit sig väl till rätta där.

Igår hämtade vi Rimbo 178 hos Ulla och Inge Persson, och han har tagit flytten bra och verkade njuta av en solig och skön dag i hagen idag. Det var förvånansvärt lugnt och stilla i hans hage, även om han förstås spanade in hästarna här. Muska blänger surt på honom i stallet.

Athena har tagit det lugnt sedan ankomsten, och är behandlad med en penicillinkur. Hon har funnit sig väl tillrätta i flocken och verkar känna sig hemma redan. När Elin var här passade vi på att rida ut med Athena och Ila. Athena kändes fräsch, så jag gick igenom henne och gjorde böjprov, och hon visade ingen hälta. Hon får fortsätta att ta det lugnt ett tag till, och planen är att betäcka henne till våren.

16 januari 2001

För två dagar sedan hämtade vi hem en ny häst - Mumsas Athena 2916. Väl hemkomna slog det mig att det var på dagen 23 år sedan min första fjordhäst anlände. Den 14 januari 1978 kom Musella till oss. Men nu var det alltså Athena som fick ett nytt hem.

Athena är född på Gotland, sedan Anna Gehlin sålt hennes mamma Sindarve Mumsa dräktig med Sindarve Mykke till familjen Klasson. Resultatet blev Athena, som efter att själv ha fått ett par föl med Ringo 184 såldes "tillbaka" till Anna Gehlin. Där har hon varit ridskolehäst ett par år, men har under hösten inte varit fräsch. Hon har bland annat haft kotledsinflammationer, och var vid senaste återbesöket ännu inte helt återställd. I detta läge frågade Anna om jag ville ha henne.

Jag blev ganska överraskad, men kunde inte motstå detta erbjudande. Jag såg Athena på SUFFs lilla utställning i augusti 1999 och gillade henne, och tycker att hon är värd en chans att läka ut. Jag kan naturligtvis inte veta hur det går med det, men jag ska försöka leva upp till det förtroende Anna har visat mig, och i alla fall ta väl hand om Athena. Planen är att ge henne en rejäl vila, och då passa på att betäcka henne. Jag ska följa upp henne och vid behov behandla henne. Så får vi se hur det går. Hittills har vi kunnat se att hon är snäll och rar (förutom vacker, som vi visste!), och det är ju en bra början. Snart ska vi presentera henne här med egen sida!

12 januari 2001

För några dagar sedan uppmärksammade jag att Desolett gick ut ur stallet sakta och fundersamt på morgonen, och hon spankulerade planlöst ut i hagen. I vanliga fall brukar det vara minst trav efter de andra, och jag stannade för att se vad som nu var på gång. Efter en sväng till julgranen (som redan har åkt till hästhagen, där den nu gör större glädje än inne), gick hon till Ljosefin och hälsade, och ställde sig sedan där för att äta hö. Inget mera snuttande där inte... Nu hade tydligen Ljosefin sagt ifrån att nu var det dags för avvänjing, och så var det inte mer med det. Men en lite ledsen fölunge var det!

Nåja, hon är stor och redig, och hon äter hö bättre än något föl jag kan minnas, så det var väl dags. Det är intressant att följa när de själva sköter sådana här saker. När Ljosefin är dräktig säger hon en dag ifrån till fölen, så här i början av året, och så är den saken nog diskuterad. Desolett är väldigt road av att vara med mig. Ofta tar jag ut henne en sväng innan jag ska lägga mig. Vi går runt lite kring husen, kanske tränar på att kliva in mellan skaklarna och småpratar en stund. Det enda hon brukar prostestera mot är när det är dags att gå in igen... Men så går hon med och vi pysslar lite i boxen också, så är hon ganska belåten.

1 januari 2001

Nytt år, nya tag! En vecka före jul frös det äntligen till, och det kom en centimeter snö, som lyste upp fint, så att det faktiskt gick att ta ut en häst även på kvällen. Hagarna stabilerades också, och efter jul fyllde det på till ca två decimeter snö, och då blev det riktigt fint. På grund av jour hela nyårshelgen har det ännu inte blivit någon slädfärd, och nu säger de att det blir tö, men vi får väl se.

Lite småpyssel har vi dock hunnit. På vintern passar det bra att borsta, lyfta fötter och bli kompis med unghästarna. Jag har också ställt ut en skogskälke, som jag använder för att vänja dem att lugnt kliva in mellan skaklarna och stå där - en bra övning som man kan göra ensam. Treo vänjs vid selen, och vi har så smått börjat tömköra. Ila och Ismo rids och tömkörs omväxlande allt efter väder och inspiration. Muska "grundtränas" för att ta igen det som saknas i grunderna, och hon ska få ett år utan krav på stora saker, för att få en stabil grund. Och håller snön i sig hoppas vi snart komma ut med släden. I första hand med Ljosefin för att Desolett ska få lite mer träning i att vara med bredvid. Tyvärr har det blivit dåligt med körning med vagn i höst. När man har unghästar att jobba blir det inte att Ljosefin prioriteras!