Hassle Kry e. Haldol Kry u. Muska 3145
Året är nästan slut och vi kan se tillbaka på ett händelserikt och bra 2013. Trots många positiva minnen vill jag allra först lyfta glädjen över att ha blivit bra i mitt ben. För ett år sedan undrade jag om jag skulle vara tvungen att sluta med hästar, och åtminstone sluta med unghästar och uppfödning, då jag inte kunde springa ett steg, och haltade även när jag gick. Ju mer jag gick ju ondare blev benet, och att fostra unghästar kändes inte som bra läge alls... Men tack vare envishet fick jag en ny chans, och utan löfte om bra resultat valde jag att tacka ja til operation och ta bort märgspiken. Tre veckor senare kunde jag springa och en månad senare visade jag mina ettårshingstar på sommarpremieringen! Nu tränar jag unghingstarna och ser fram emot att visa dem på hingstpremieringen (men skulle gärna sälja åtminstone någon, för jag kan vara nöjd med att visa färre än tre...). Härligt!
Annars har nog 2013 mycket dominerats av tävlingar. Ella nådde sitt mål och tävlade både Desolett och Haldol på såväl fjord-SM som fjord-NM. Hon ingick i båda de svenska lagen på NM, och hon var enda svenska dressyrekipage. Lagen kom fyra respektiva femma av sju lag. Ella och Haldol tog en andraplacering i en förklass, lätt A:4, på NM, och de tog också en andraplacering i en förklass, lätt B:1 på SM. Vår uppföding Alvedon Kry vann båda förklasserna i dressyr på SM, men deltog inte i SM-klassen, då han ännu inte startat lätt A då. Han har gjort det med bra resultat under hösten och är nu klar för SM 2014, och är också meriterad för prestationsmedalj i guld. Även vår uppfödning Humira Kry tävlade i dressyr på fjord-SM, och också hon gjorde bra ifrån sig. Vi var stolta över alla våra uppfödningar! Haldol tävlade även i bruksridning på fjord-SM och en förklass i hoppning, där han gick dubbelnolla (lätt 80 cm). Haldol genomförde senare också SM i bruksridning.
Desolett har plockat många rosetter i år, och vi kommer särskilt att minnas hennes deltagande i Tranås ridklubbs division 2-lag i ponnydressyr. Laget vann alla tre deltävlingarna och förstås sammanlagt, och Desolett var näst bästa ponny första tävlingen (slagen endast av lagkamraten Paolo Pan) och bäst av alla den andra deltävlingen! Hon har fått över 70 % i lätt B:1 två gånger i år, och då vunnit sin klass båda gångerna. Hon har också varit placerad i lätt A:1. Även Haldol har varit placerad i lätt A:1 på lokal nivå, och har under året debuterat i lätt A:P1 (regional). Ella vann DM i bruksridning med Haldol, och senare även KM i bruksridning, samtidigt som Unni vann barnklassen på KM i bruksridning med Cleo. Cleo kom till oss i juni, och är en underbar ponny - precis så snäll och lugn som vi sökte! Han har gett Unni många bra ridturer redan, och de tränar på tillsammans.
Hellvi föddes i juli, och födelsen övervakades av Peppe och Unni, medan Ella och jag gick bruksbanan på SM. I augusti sålde vi Desolett, som har fått en ny ung ryttare att lära upp och ha roligt tillsammans med. Inga nya föl väntas till 2014, utan vi ska fostra de unghästar vi har. I somras visade vi alla tre ettåringarna på sommarpremiering, och alla kom i klass 1. Hassle fick 40 poäng, och Hejde och Ajke fick 39. Beteskompisen Kharat fick 38, så även han i klass 1, och det var ett härligt gäng vi kunde njuta av hela sommaren.
Humle fick en valpkull hos Grådvärgens kennel, och flera av Humles och Intis valpar har haft framgångar på tävlingar och utställningar. Inti visades med avelsgrupp på västgötaspecialen i maj, och han fick hederspris och kom på en hedrande tredjeplats i hård konkurrens med många fina grupper.
Ja, det finns mycket mer som är värt att nämna, men jag sätter punkt här. Till sist vill jag bara önska er alla ett riktigt gott 2014!
God jul önskar vi er alla!
Jullov och juledigt, och även om det är blåsigt, milt och regnigt, så är det härligt att ha möjlighet att vara ute så mycket man vill under de få ljusa timmarna på dagen. Vi njuter av sköna hundpromenader och passar på att ägna mycket tid åt hästarna. Visst blir det en del julstök också, men vi håller det i lagom dos och njuter snarare än stressar. Idag har vi visningsränat och lösgalopperat alla unghingstarna, och de har verkligen utvecklats fint både till kropp och själ. Vi började med att ta in dem i stallet en och en för att borsta av och mäta dem. Hassle ropade några gånger på kompisarna, men alla skötte sig jättebra och stod som ljus till och med när jag tvättade av smutsfläckar med kallvatten. Mätningen visade att alla är överbyggda och växer, och mankhöjderna var idag Hassle 140 cm, Ajke 139 cm och Hejde 133 cm. Man kan få inrycket att Hejde är liten, men sanningen är nog mer att de båda andra är stora... Även lösvisningsträningen gick fint, och de hittar allt me balans i sin gång. Jag tror att det finns ännu mer att hitta med tiden, när de fått växa och utvecklas lite till. Ajke har mognat väldigt mycket mentalt, och har nog också mått bra av att fostras lite av Haldol. Han är väldigt trygg och positiv, och så lika nyfiken som han alltid varit... Han var på ridbanan för filmning även igår (men vi fick ge oss för regnet kom), och han utforskade och puttade omkring hindermaterialet med friskt mod. Hejde och Hassle tycker att det är lite jobbigare att vara ensamma, men de tar det bra och lyssnar och samarbetar väldigt fint. Alla tre är till salu, om någon vill ha en trevlig brukshäst eller hingstämne. Jag kommer att uppdatera till salu sidan snart, men börjar med att visa en dagsfärsk bild på var och en av dem:
Hassle Kry e. Haldol Kry u. Muska 3145
Hejde Kry e. Haldol Kry u. Henja Kry
Ajke Kry e. Chalander u. Finja Kry
När vi var klara med unghingstarna red Ella och jag på Haldol och Muska, och jag passade på att trava över bommar, som jag inte minns när Muska gjorde senast. Hon var pigg och tyckte det var roligt. Haldol såg väldigt fin och lösgjord ut och Ella var så nöjd med honom. Han gick riktigt bra på hoppträning för några dagar sedan, och börjar komma tillbaka i gamla takter, så vi hoppas att han ska kunna komma ut och hoppa lite i vår. Unni har vägrat hoppa efter ett dyk i en vattenpöl, så det har varit markarbete en tid, men nu bad hon själv om att få hoppa små hinder, och det gick fint. Hon var så nöjd med det. Lika glad var Finja, som verkligen älskar att hoppa, och helst i full fart... En som inte får vara med och hoppträna, men som busar och studsar i hagen är Hellvi, som nu vid fem månaders ålder är 120 cm. Jag tycker hon är så liten, men det är nog för att jag glömmer hur sent född hon är. 120 cm är inte litet för åldern. Hon är ett riktigt charmtroll med tjock och rufsig lugg och man, och lite mörkare färg. Hon verkar ha ett jättebra temperament - pigg och nyfiken och låter sig inte oroas av något. Hon säger att hon med tiden kommer att vara redo att ta över kommandot i hagen, och jag tror att detta är den Muska-dotter som vi har väntat på och som blir kvar här, trots att hon inte är grå.
Finja och Ella tränar både dressyr och hoppning med fart och fläkt.
Mycket markarbete har gett Unni bra träning.
Om en vecka kommer Svedala Disa Dimma hit för att paras med Humle, och vi hoppas förstås på en fin kull som resultat. Jag tror att kombinationen kan vara riktigt bra, och båda föräldrarna är såväl trevliga som utställningschampions. Humle är sedan bokad för en tik till, lite längre fram på vintern, och även Inti har två bokade tikar till våren. Det betyder att om alla blir dräktiga, så är både Humle och Inti snart färdiganvända i avel, lite beroende på hur stora kullar de får. Inti kan troligen ta en till, men för Humle får vi nog avvakta resultatet av det som är på gång. Roligt och spännande att de båda ska få fint besök!
En annan som gjort lite nytta i avelssammanhang är Muskas son Hangvar Kry, som i Tyskland i år har betäckt 13 ston. Hans första föl ser också riktigt lovande ut, och det ska bli intressant att följa dem. Hans halvbror Halling Kry har påbörjat sin karriär som ridhäst, och varit ute på skogsturer med matte, och jag blir så glad att höra om hur våra uppfödningar är till glädje på olika sätt. Stallkamraten och halvbrodern Isodur Kry arbetar också på bra och ser riktigt fin ut under ryttare. Ala Kry är dräktig, och vi hoppas på ett fint (och kanske rödblackt?) föl efter Arkad Frö till sommaren. Vi kommer inte att ha något föl under 2014, men preliminärt ska Muska betäckas med Alvedon Kry, som ju nu finns på nära håll, och som bara blir finare och finare. Han är nu meriterad för AB(prestation) efter tre godkända ritter i lätt A dressyr, och han är därmed också kvalad till fjord-SM till sommaren. Grattis - bra jobbat!
Nu hoppas jag att alla vi känner också får tid och möjlighet att njuta av julen och att ni ska få en riktigt god jul och ett gott nytt år! Om någon vill komma förbi och träffa oss, och kanske prata häst (eller något annat), så är ni välkomna att höra av er. Vi ska vara hemma större delen av lovet, och det känns lyxigt skönt!
När det regnar och blåser ute myser katterna tillsammans.
En månad kvar till julafton och vi har haft en riktigt härlig vinterdag idag med en halv decimeter snö och strålande sol! På förmiddagen tog Unni och jag en skidtur, med Inti som draghund och Humle som glad löshund, och även om det var lite tunt på snö på sina ställen, så fick vi en skön tur med mycket skratt och en del fall. På vägen råder barmark, så det gick fint att rida ut på eftermiddagen, och kunna njuta av de ljusa timmarna. Vi har också haft besök av våra katters förra ägare idag, och jag tror att de kände igen honom, så det var kul att se. De visade också att de inte tänkte följa med honom hem igen, och knallade iväg upp mot höskullen när han sa hejdå.
Unghingstarna och Haldol
Finja och Cleo- goda vänner!
November har rullat på i snabb takt och hagarna har hållit bra så här långt. Ligghallen fungerar superbra, och vi mockar ur ett par kärror en gång i veckan och strör varannan vecka. Då är den fin hela tiden, och varje morgon kommer det ut fyra nyvakna fjordingar med halm i svansen, och de verkar trivas toppen. Även de andra funkar bra tillsammans, och det är nyttigt för Hellvi att ledas ut och in varje dag. Hon verkar ha ett lika bra huvud på insidan som utsidan, och tar allt väldigt klokt. Att trassla in sig i grimskaftet näår jag leder både henne och Muska är ingen anledning till oro alls, och jag tror att det ska bli riktigt roligt att arbeta vidare med henne. När hovslagaren var här kollade hon om man kanske kunde ta tillbaka sitt ben och gå sin väg. När hon konstaterade att det inte verkade funka så ställde hon sig helt avslappad och väntade. Även unghingstarna fick mycket beröm av hovslagaren, och de är verkligen trevliga alla tre. De växer och utvecklas fantastiskt, och är väldigt vänliga och behagliga.
Desolett på framridning för dressyrtävling.
Henja trivs bra med all uppmärksamhet från sina supportrar!
Vi har fått rapport från Desolett, som har varit på sin första tävling och fått gå lätt C:1. Det tog hon sig an med sin vanliga goda energi, och jag tror att både hon och ryttaren hade en rolig dag. Henja fick följa med och göra studibesök på tävlingsplatsen, och jag tror att hon också uppskattade utfykten. Vi har inte tävlat, men vi har åkt till ridhus och tränat några gånger, och så tränar vi på hemma förstås. Jag har också varit iväg och haft min tredje föreläsning på Tranås ridklubb. Denna handlade om hästens psykiska välbefinnande, och det är ett intressant ämne, som ledde till en del bra frågor. Både denna föreläsning och den om första hjälpen för hästen är nu inbokade för Ölmstad kör- och ridklubb i början på nästa år, och det tycker jag är jätteroligt.
Redan november och dags att sammanfatta en alldeles ovanligt solig och härlig oktober med underbara höstfärger och sköna dagar. Hästarna kunde gå ute dygnet runt till slutet av oktober, och verkade trivas utmärkt med det. I slutet lät vi stona och Cleo inviga ligghallen medan de andra gick kvar på sitt sommarbete, och fortfarande hade gott om mat där och stora sköna marker att ströva på. På så vis fick vi chansen att kolla om det kan fungera med att ha Muska i lösdrift, och det gick hur bra som helst. Hon lät alla komma in och vila samtidigt, och alla verkade väldigt nöjda. För en vecka sedan var det dock dags att plocka hem unghingstarna och Haldol, och då fick de flytta in i lösdriften, medan de andra bor i stallet på natten. Även detta gäng verkar trivas utmärkt, och här var jag aldrig orolig att de skulle hindra någon från att vara med i gänget. De väljer ju oftast att äta tillsammans också, fast det finns mat på flera platser. Här kommer lite bilder från början av denna månad, då vi släppte ihop dem:
Intressant det här - vem ska bestämma nu då?
Det blev lite allmän turbulens.
Ajke utmanade Haldol.
Gammal är äldst och Haldol fick övertaget..
och med stolt resning tar Haldol ledningen.
Hejde och Hassle tittade mest på med stort intresse och på säkert avstånd.
Vi strödde upp ligghallen med ett rejält lager torv underst, och sedan rullade vi ut en jättestor halmbal (vi har i år fått den största storleken av rundbalar) med drygt 250 kg halm, och då blev det riktigt härligt. Efter stona fick vi mocka en hel del, så när de flyttade lade vi in en ny bal halm, men sedan har det hållit sig väldigt bra, då hingstarna och Haldol är betydligt renligare. Jag tror också att det är bra att hallen är betydligt större än de minimimått som krävs för hästar. Den är 61 kvadratmeter, och man kunde alltså få ha dubbelt så många hästar i den, men jag tror att det fungerar bättre så här. De som bor i lösdriften har förutom sin stora hage också en mindre hage, där de får frukost och en där de får lunch. Vi lägger ut allt foder på kvällen, och sedan öppnar jag till frukost på morgonen och sätter på timer för grindöppnaren till lunchen. De som bor i stallet får kvällsmaten inne, och sedan kommer de ut till sin frukost, som vi också har lagt ut på kvällen, och även de har en timer för att få lunch. Alla har dessutom alltid fri tillgång till halm, och jag tycker att det fungerar bra och smidigt.
Jag hade nöjet att få föreläsa om utfodring hos Tranås ridklubb i söndags. Tre veckor tidigare hade jag en föreläsning om första hjälpen för hästen. Vid båda tillfällena var det många som kom och lyssnade, och det var roligt att få prata för en så intresserad publik. Jag hoppas att några får lite nytta av det som jag talade om också, och inte minst att fler upptäcker att det gör skillnad att ge tillräckligt med grovfoder av rätt kvalitet. Om två veckor är det dags för den tredje föreläsningen i serien, och då blir det på temat hästens mentala hälsa.
Ella och Finja njuter av hoppträningarna.
Finja hoppar riktigt bra.
Haldol har vilat hela oktober, och han är nu helt fräsch igen. Han verkar dessutom trivas utmärkt med att få umgås med unghingstarna, så han mår bra på alla sätt. Han får ta det lugnt ett litet tag till, men sen ska han sättas igång så smått, och en och annan uteritt blir det redan nu. Han ska nog få dram hem lite ved också, så det blir varierad träning för hans del. Ella rider Finja, och Unni rider Cleo, och båda ekipagen utvecklas bra. Finja älskar hoppträningarna och hoppar med stor bjudning och ännu större förtroende. Ibland hamnar hon lite galet, men hon rättar sig fint, och hon har en riktigt härlig galopp, som hon har börjat lära sig korta lite också - annars är hennes lösning att länga och ta i lite till. Cleo tar det som vanligt inte fortare än han måste, men han är alltid bussig, och Unnis självförtroende ökar gång för gång. Nu kan de hoppa små banor på 40 cm, och Unnis sits och balans blir bara bättre och bättre.
Unni hoppar nu med Cleo och det går riktigt bra!
Hellvi utvecklas fint och är trygg och charmig. Hon älskar att ha galoppuppvisning i hagen, och hon är alltid snäll och lätthanterlig. Ännu så länge bor hon med Muska på natten, då hon ju inte är fyra månader ens, men jag tror att båda börjar se fram emot varsin box. Hellvi börjar varje kväll i sin egen box, och får lite kraftfoder där. Muska är en så jättebra mamma också, som lyssnar bra och litar på mig. Hon lyder min minsta vink när jag leder båda tillsammans, och det gör att Hellvi också lär sig snabbt.
Idag har vi haft vår alldeles egen Hubertusjakt med bara Unni på Cleo, Ella pp Finja och jag på Haldol. Unni tyckte inte att vi skulle bjuda in fler, dels för att hästarna skulle vara lugna, men kanske minst lika mycket för att öka sina egna vinstchanser. Den första saken gick det sådär med, då Haldol klev på en gren som small av, så alla hästarna skuttade iväg. Haldol och Cleo bara några meter, men Finja i friska bock- och bakutsprång. Ella lyckades sitta kvar och vi kunde fortsätta leta efter "räven". Unni hittade båda svansarna, och kunde nöjd byta in dem mot en gosedjursräv.
En annan god nyhet för dagen är att Intis son "Alve" (Dangas Sir Väs-Ö) idag har blivit svensk utställningschampion. Grattis! Härligt! Om jag minns rätt är han den andre som blir champion i denna kull, då det redan finns en fransk champion bland de tio syskonen, som är spridda i många länder. Jag tror att det kan bli fler som kan sälla sig till skaran, då det finns fler som är lovande, och de är ju bara drygt två år. Till sist bjuder jag på en älgfamilj hos oss:
Älgtjur och ko samt tvillingkalvar, som ännu så länge klarat jakten.
Brittsommarvärme får vi njuta just nu, och när jag igår stängslade vinterhagarna i skönt och soligt väder, tänkte jag tillbaka på fjordhästutställningen i Munka Ljungby för många år sedan. Det var också i början av oktober, och precis som nu var t-shirt lagom varmt att ha på sig, och jag minns ännu en vacker och rolig dag. Jag både visade och körde vår Musse Pigg, och jag minns att Hugo och Rimbo visades som föl! Kul att sedan ha fått följa dem, och nu ha både barn och barnbarn till Hugo. Nu jobbar jag på med att göra om och laga vinterhagarna, så att de förhoppningsvis ska stå pall hela vintern. Med lösdriften följde behov av att planera om dem lite, och dessutom fanns som alltid ett visst renoveringsbehov. Då kan det vara mysigt att minnas tillbaka medan man förtvivlat försöker få ner stolpar mellan alla stenar i den småländska marken.
I helgen har vi haft besök av västgötaspetsen Svedala Disa Dimma och hennes familj. Det var en både trevlig och snygg tik, och vi har nu planerat att hon ska paras med Humle när hon löper. Jag hoppas att det ska bli en fin kull, och vill redan nu göra lite reklam för den som går i hundköpartankar, för om allt går väl så tror jag att detta kan bli riktigt bra valpar.
Unni och Ella har kommit igång med hoppträningar, då vi har turen att få Anna att komma hit och träna dem. Unni har inte hoppat alls förut, utan bara travat bommar, men redan andra lektionen tog hon och Cleo små hinder i galopp, och det såg riktigt bra ut. Vilken utveckling! Finja har ju inte heller fått någon hoppträning, men fattade snabbt att detta är kul och bjuder glatt och villigt mot hinderna. Tjejerna ser redan fram emot nästa lektion, och jag njuter och tittar.
Kharat har åkt hem efter att ha blivit kastrerad och hunnit läka fint. När han lämnat gänget släppte vi upp Haldol dit, och han mötte ett nyfiket gäng, som vuxit till sig och blivit stora grabbar över sommaren - en del av dem är redan nästan större än Haldol och blir säkert en bra bit större fortfarande. Haldol klev lugnt in, men Ajke utmanade honom och försökte berätta att han var starkast och finast, ibland med hjälp av Hassle. Hejde insåg snabbt att han inte skulle utmana pappa, och Hassle anslöt snart till det också. Förskräckta och intresserade tittade de på när Ajke och Haldol stökade omkring. Till slut fick dock Ajke ge sig, och Haldol kunde omge sig med tre beundrare. Han ser verkligen ut att trivas med det och går stolt och nöjd i gänget, men är också en bra ledare, som gärna kliar på någon av sina kompisar. Härligt att se! Vad som är tråkigare är att Ajkes köpare lämnat återbud av hälsoskäl, som gör att hon känner att hon inte kan ha en unghäst nu. Han är alltså till salu igen, och den som vill ha en lovande unghingst (eller valack) har nu tre riktigt fina killar att välja på här, med lite olika fördelar och talanger. Hör av er om ni vill komma och titta! Hassle och Hejde finns på film, och förstås ska vi filma Ajke också snart.
Ella och Haldol vann KM i bruksridning.
Och Unni och Cleo vann barnklassen i bruksridning på KM.
De var felfria på portar.
Och Cleo tvekade inte alls för presseningen.
September och maj brukar vara intensiva månader och så även i år. Mycket har hänt under de senaste veckorna, men däremot har det varit dåligt med tid att uppdatera hemsidan. En kort glimt fick ni i alla fall från KM i brukridning, som hölls den 7 september - en riktigt varm och härlig sensommardag. Detta KM har varit Unnis träningsmål hela sommaren, och därför var det extra roligt att det blev stort intresse för klassen för barn upp till tolv år. Barnen fick en lite lättare bana, utan hoppning och ryggning, och de som ville kunde få ha med en medhjälpare inne på banan. Unni valde dock att klara sig själv, och red Cleo lugnt och koncentrerat. Hon var så nöjd och glad efteråt, och för oss alla var detta genomförande en seger - rida själv på bortaplan. Hon hann inte riktigt med att stanna på bron, där halten låg, men annars gick det riktigt bra, och alla portar och korridoren klarade de klockrent. Både Ella och jag red Haldol, som kändes lite stel, och gjorde riktigt konstiga språng vid hoppningen. Det brukar ju annars vara hans favorit, men det kändes inte bra, trots att hindret inte var svårt. På det hela taget gick det ganska bra, och det är förstås så att hans rutin börjar märkas. Det gjorde det också i prislistan. Ella vann KM för andra året i rad, och fick sin andra inteckning i vandringspriset, och jag blev tvåa. Allra gladast var dock Unni som vann barnklassen, och strålade ikapp med solen! KM i brukskörning vanns av Göran Karlsson. Grattis till alla tre vinnarna, och tack till alla som kämpade väl och bidrog till en trivsam tävling!
Ella och Haldol vann båda sitt andra bruks-KM, men det första tillsammans (Haldol har vunnit en gång med Julia och Ella en gång med Desolett).
också jag fick äran att starta Haldol och det ledde till en andraplats, så han var dubbelsegrare.
med liten häst är vändning i trångt utrymme lite enklare.
Man kan undra vad detta är bra för, men Cleo finner sig snällt utan att ifrågasätta.
Dagen efter var det dags för regional lätt A:P1 hos Rappestads ridklubb. Det gick ihop med DM och ponnyallsvenskans elit, så konkurrensen var stenhård. En vecka tidigare hade Ella ridit samma program i Grankärr, och vi tyckte att Haldol gick riktigt bra förutom några missar i början, då han var spänd på grund av en traktor som lastade något bakom en dunge precis intill banan. Då blev det dock bara 53%. Nu var det tre domare, varav en var samma som veckan innan. Att få rida för tre domare är verkligen bra, och ger tillfälle att få med sig lite goda råd på vägen, då de tar upp lite olika saker. Precis som veckan före var den domaren inte så förtjust i Haldol, som gjorde en jämn och bra uppvisning. Hon gav honom 55 %. De båda andra var lite mer generösa, och gav 57,895% och 59,343%. De slutade på en trettondeplats av sexton starter i klassen, och för en domare var de nummer elva! Andra godkända SM-kvalet i lätt A:P1, som ju är en mycket högre nivå än vad som krävs (och han är dessutom redan kvalad). Känns bra! Vi jobbar vidare och hoppas under nästa år nå upp till godkända kval för nationell nivå (62%).
Ella och Haldol Kry inför start i lätt A:P1 i Rappesstad.
Vi hade planer på att tävla även denna helg, och skulle igår ha åkt ner till Öland för att rida DMs lilla runda i lätt A:1 och lätt A:2. När jag kom upp till ridbanan i torsdags när Ella värmde upp Haldol för ett litet dressyrpass, sa hon att han kändes lite stel och skum. Hon har sagt det ett par gånger under den senaste månaden, och dessutom har han ju inte alls varit sitt vanliga lyckliga jag i hoppning, utan stannat och hoppat illa på ett sätt som inte alls är typiskt för Haldol. Därför har vi flera gånger tittat och känt efter, och även frågat tränare, men alla har tyckt att han ser fin ut, och han har fått bra betyg av domare för gångarterna. Så vi har tänkt att vi väl inbillar oss, men nu tyckte vi att det var dags att kolla. Så jag bad Ella sitta av och trava honom på vägen. Det såg bra ut, och även efter ett vanligt böjprov var han ok, men han kändes inte avspänd att böja, utan stretade emot. Så jag gick vidare med att bara böja lågt, och då fick vi fram en reaktion på frambenen. Alltså väldigt tidigt och lindrigt, men vi bestämde att nu får han ledigt ett par månader till att börja med, och har strukit honom både från DM igår och dressyrtävlingen nästa helg. Vi hade planerat att ta ett par hopptävlingar senare i höst, men det får också vara. Det har varit mycket för honom med tre mästerskap, och jag upplever att framför allt de långa resorna har tagit på honom, då han har börjat sitta på svansen på sistone. Så nu får han ledigt, men jag kan redan säga att det uppskattar han inte. Han skuggar oss i hagen när vi hämtar en annan häst, och det efter bara tre dagar utan ridning! Han få nog ha lite mys och pyssel och en och annan lugn uteritt för att hålla sig på gott humör under tiden, tror jag. Det finns dock andra som har varit ute och tävlat, och vi gratulerar Christina och Humira Kry till ett godkänt SM-kval efter 60% i lätt A:1 idag!
Ella tränar med Finja så länge, och de har kommit igång fint. Finja börjar så smått förstå att arbeta i rätt form, och hon rör sig helt underbart. Hon har också lätt för sidvärtsrörelser, och både vi och Sissi Lilja var mycket nöjda med henne när hon fick följa med Haldol till sin första dressyrlektion. Unni och Cleo rider ofta samtidigt med Ella och Finja, och de båda hästarna trivs riktigt bra tillsammans. Unghingstarna går intill ridbanan, och kommer ofta ner och tittar på ridningen. Vi kastrerade Kharat för en vecka sedan, när vädret blev lite svalare, och det ser ut att läka bra. Han är nu redo för att åka hem. De andra får gå kvar som hingstar så länge, och vi blev lite inspirerade när vi var i Vetlanda förra helgen och tittade på hingstpremieringen. Kanske det ändå vore roligt att visa någon då - fast det gör förstås inget om någon har köpt dem innan och vi kan få följa det hela från publikplats! Vi fick se många fina hästar, och det var helt rätt att Fricco blev årgångsetta - en riktigt fin tvååring!
Hassle Kry.
Hejde Kry.
Våra tre fina ettårshingstar.
Om någon är intresserad av Hejde eller Hassle, så har vi nu både nya foton och varsin film på youtube. Hejde hittar ni på: http://www.youtube.com/watch?v=TVcd3Acc2c8 (eller sök på Hejde Kry) och Hassle på: http://www.youtube.com/watch?v=jZRia3GWqTI (eller sök på Hassle Kry). Alla tre unghingstarna har vuxit och utvecklats massor i sommar, och vi är väldigt nöjda med dem. De kommer nu att få bo i vår nya lösdrift i vinter. När byggarna kom igång efter semestern gick det i full fart och redan den tredje september stod bygget klart. Nu har vi också hunnit måla det sista, och det som återstår är belysning och staket. Den är rymlig och väl tilltagen, och det känns riktigt bra. Jag hoppas att den ska fungera så bra som vi tror.
En härlig och rolig sommar har det varit, och det sköna sommarvädret höll i sig nästan hela augusti, men nu känns det som att hösten är här med septembers ankomst. Hos oss rullar det på i full fart, och det finns som vanligt mycket att berätta. Den största nyheten är nog att Desolett är såld sedan drygt en vecka. Vi fick frågan av familjen som köpte Henja, och först sade vi nej, men sedan tänkte vi och pratade vi mycket om vad vi ville och vad vi trodde oss hinna med. Och till slut kom vi fram till att det nog var dags för Desolett att få flytta och få lära upp en ny ryttare. Hon har varit och är en fantastisk häst som alltid är positiv och gör sitt bästa, men det är tufft att hinna träna och tävla flera hästar, och Ella kom fram till att hon hellre satsar på Haldol och Finja, som är mer utvecklingsbara, medan Desolett har nått ungefär så långt som vi tror hon kan. Inte illa alls att gå stabilt i lätt A:1 och ha flera resulat över 70% i lätt B:1, och dessutom vara en häst som är snäll i all hantering och är bra att köra, samt en duktig bruksridningshäst. Detta hoppas vi att hon nu ska bringa sina nya ägare mycket glädje genom, och jag kan lova att det var en lycklig tolvåring som tog emot henne. En annan som nog blev nästan lika glad var Henja, och det känns bra att de två nu får leva ihop, och det syntes genast att de kände igen varandra.
Desolett och Henja kände igen varandra direkt.
Så gick det med de avelsplanerna som jag hade när Desolett avslutat sin tävlingskarriär... Det krävdes några varv av eftertanke innan jag visste om jag ville släppa detta. Men jag har ju trots allt halvsystern Finja kvar, och just nu avvaktar jag nya betäckningar lite. Jag behöver få sålt någon mer unghäst innan jag vill öka beståndet, för jag vill vara säker på att ha tillräcklig tid och plats till alla. Lite före NM hade vi dock bestämt oss, och då var det faktsikt skönt att se att trots att Desolett verkligen jobbade på och gjorde sitt allra bästa, så slog Haldol henne hela tiden, fast det finns mer att putsa på precisionen där. Det var ju det som vi själva sett. Och samtidigt kan Klara inte få en bussiga och bättre läromästare. Jag önskar dem all lycka och vi ser fram emot att få se dem på tävlingsbanan med tiden. Men visst; det kändes lite konstigt att lämna henne i hagen och åka hem med tom transport. Vi har ju så väldigt många fina minnen efter tretton år med Desolett. Riksetta, BIS-segrare x flera, bruks-SM och DM-segrar, ponnyallsvenskan, två fina föl, SM-placering... ja, det är många minnen, och kanske allra mest en alltid lika vänlig häst, mot både folk och fä.
Haldol var fin och lydig på regional dressyr i Grankärr.
Vi är glada att slutor och enkla byten nu går allt bättre.
Jag fick nyss rapport om att Henjas tvååriga dotter Grånosa Kry har varit på premiering idag och fått 38 poäng (87887) och klass 1. Grattis till det, och jätteroligt att hon visas! Nu håller vi tummarna för klass 1 även nästa år. Inderal Kry var också med på utställningen på Gotland, där Djusa visades för ett par veckor sedan. Han fick 37 poäng i valackklassen. Fler resultat är att Haldol igår tävlade regional lätt A:P1, och bortsett från några missar i början, då bland annat öppnorna inte blev alls bra, så var både Ella och jag nöjda med honom och tyckte att han hade visat sig med fin spänst och bjudning och gjort en hel del bra. Domaren var inte lika nöjd, så det blev bara 53%, men vi glädjer oss åt att slutor, ökningar och enkla byten går allt bättre, så vi jobbar vidare på det hela. Förra helgen var det hoppning som gällde, då det var en pay en jump i Tranås. Haldol fick hoppa 80 cm, men stannade på ett rättuppstående utan att vi förstod varför. Det var dock flera som hade problem just där, så något var det som hästarna tittade på, antingen i hindret eller intill det. Bra med pay and jump, för han fick ju chans att titta och sen göra bra, så det var en nyttig träning.
Haldol hoppar fram på Tranås ridklubb.
Vi ska bygga en lösdrift, och har målat brädor halva sommaren. Nu rullar det på med resten, och i onsdags gjöt de plattan. Taket är klart, och kanske står det hela klart redan imorgon. Sen ska det dras in ljus, och vi ska sätta staket, men det ser hoppfullt ut att vi ska kunna börja använda denna i höst. Det ser jag fram emot och vi hoppas att det ska bli så bra som vi tror. I onsdags kom det dessutom ett stort lass halm, så nu är vi rustade för vintern. Det har varit svårt att få bra halm under några år, men nu fick vi knastertorr och riktigt fin halm från Östgötaslätten. In kom den torr också, tack vare god hjälp från snälla vänner och grannar. I torsdags kom Henrik med traktorn och Lena och Staffan med starka armar, så att vi fick in alltihop på skullen innan det började regna i fredags. Åh, vad glad jag är för det! Katterna verkar också tycka att det är toppen, och jag hittar ofta både dem och Unni, som myser i halmen! Katterna har verkligen funnit sig väl till rätta hos oss, och det är så härliga båda två.
Atlas spanar, kanske en mus i sikte?
Humle var med och seglade förra helgen.
Och Inti fick förstås också följa med.
De roade sig med en pinne på en ö, och lekte sin vanliga lek.
Unni tittar ut över sjön.
Inti väntar på att vi ska åka hem igen.
Jag har nyss fått brev från Dalacins ägare. Dalacin är helsyster med Desolett och Divina, och vi sålde henne för många år sedan, då hon fått ett föl hos oss (Treo Kry född 1999) och var dräktig med Ernarson. Dalacin finns nu i Finland där hon är en uppskattad ridhäst. Det var roligt att höra av henne efter alla dessa år. När jag letade efter gamla foton på Dalacin, kom jag också att titta på vårens bilder av unghingstarna, och det slog mig hur mycket de har utvecklats över sommaren. De har verkligen både vuxit och vuxit till sig! Hassle är nu 139 cm, Ajke 138 och Hejde och Kharat 131 cm. De flesta är dock rejält överbyggda och växer ännu för fullt. Ett härligt gäng! Igår filmade vi Hejde, och lade ut filmen på youtube, om någon vill se hur han ser ut i rörelse: http://www.youtube.com/watch?v=TVcd3Acc2c8 (kopiera länken eller sök på Hejde Kry). Film på Hassle ska det också bli, men igår kom regnet så vi fick nöja oss med en.
Hejde Kry är nu så här snygg och reslig.
Hejde Kry e. Haldol Kry u. Henja Kry
Hejde är en riktigt trevlig unghingst.
Hejde Kry har ett riktigt fint huvud.
Hejde Kry och Hassle Kry - halvbröder.
När vi hade fotat Hejde väntade resten av gänget vid grinden.
Ajke och Kharat spanar på oss vid vattentunnan.
Ajke och Hassle kollar att Ella diskar tunnan ordentligt.
Alvedon Kry fick 61% i lätt A3 - grattis!.
Vilken helg för Stuteri Kry! Idag blev Djusa Kry dagens näs bästa häst på utställning i Visby, då hon fick samma poäng som BIS-vinnaren Sindarve Hilma med 99898=43 p. Nästan samtidigt tävlade hennes halvbror Alvedon Kry dressyr på Tranås ridklubb och han gjorde en fin debut i lätt A:3, som belönades med 61%, vilket innebar att den räcker både som SM-kval och som första ritt på väg till en prestationsmedalj i guld! Grattis till både Annika med Djusa och Kristina med Alvedon! Igår var det Haldol som tävlade på Tranås ridklubb, och han gjorde en prydlig uppvisning i lätt AP:1. Det blev "bara" drygt 55%, trots att vi tyckte han gick mycket bättre än senast, då han fick 59, men så är det med bedömningssporter. Det är bara att vara glad att han gick bra och jobba vidare med det. Och så ska vi förstå¨s tänka på att resultatet också räcker som SM-kval trots den höga svårighetsgraden, och det är bra marscherat med tanke på att han debuterade i lätt A för 1½ år sedan, och då var han inte riktigt klar för klassen... Vilken utveckling!
Haldol gick fint på hemmaklubben Tranås ridklubb.
Ella jobbar på för att få bra resultat i lätt AP:1, och det går stadigt framåt.
Vi har jobbat på hemma också. Idag har vi verkat och klippt alla unghingstarna, och sen fick de nytt bete, och njöt av det i fulla drag. Alla skötte sig jättebra, och de börjar verkligen bli stora och duktiga grabbar. Vuxit och utvecklats har de också gjort. Vi passade på att mäta dem idag. Störst är Hassle med 139 cm, tätt följd av Ajke på 138 cm. Hejde och Kharat är båda 131 cm, och de är ju inte små alls, utan det är de båda andra som är stora killar. Riktigt fina ser de ut alla tre, och allra mest har nog Hejde utvecklats i sommar. Han ser riktigt snygg ut nu! Hellvi växer också bra, och hon tycker att det är helt OK att få grimma och träna på att ledas och lyfta hovarna. Unnis favorit är hon vid sidan av Cleo, som förstås är allra bäst.
Hellvi Kry drygt en månad gammal.
Hellvi och Unni gillar varandra.
Hellvi och Muska.
Nu har jag plockat ihop bilder från lördagen och söndagen på NM, så de kommer här. Jag har haft förmånen att vara ledig de flesta dagar sedan vi kom hem och kunnat njuta av sköna augustidagar. Vi har slappat genom att bada, sola och segla samt gå sköna hundpromenader och frossa i hallon, körsbär och annat gott som sensommaren bjuder. Vi har också varit duktiga och jobbar på med vår målning av allt virke till ligghallen, som ska byggas snart. Det ser vi fram emot, och jag hoppas att även hästarna ska uppskatta detta. Ridturer har det förstås också blivit. Unni kan nu själv fatta galopp med Cleo och hennes ridning utvecklas fint. Ella tränar vidare med Haldol, och har två mål med honom. Dels vill hon förbättra sina resultat i lätt AP:1, dels vill hon tävla hoppning och hoppas kunna kvala till SM 2014 i hoppning. I dressyr är hon redan kvalad med både Desolett och Haldol tack vare de fina resultaten på NM (fyra godkända ritter, och det krävs tre - dessutom var tre av dem på högre svårighetsnivå än minimigränsen). Första målet när det gäller hoppning är en prestationsmedalj i silver, där de har en godkänd ritt från SM i 80 cm, vilket var deras andra start i hoppning (på den första fick de ett förargligt pet efter en annars jättefin runda). Vi åkte till Gränna i lördags för att hoppa lätt C (80 cm), och funderade på om det var lite väl nära NM, men ville passa på eftersom det var så nära. Haldol verkade pigg och nöjd med att få på sig hopputrustningen, men väl inne på banan tappade både Ella och han drivet. Efter en lite tveksam inledning blev det stopp på näst sista hindret. Jaja, bara att komma igen, och kanske nyttigt för Ella att se att inte ens Haldol hoppar helt av sig själv.
Vi har också satt igång Finja lite mer strukturerat efter alla mästerskap, då vi inte riktigt hunnit med henne. Hon är nu skodd och vilken gång hon fick! Den var inte dålig innan, men nu är hon helt fantastisk, och Ella bara ler när hon rider. Här finns det takt, bakbensaktivitet och energi av naturen! Vi har börjat flytta några steg i sidled och hon börjar så smått förstå att söka sig i rätt form. Hellvi har hunnit bli en månad och utvecklas fint. Hon är ett riktigt charmtroll och kör galoppuppvisning när vi kommer till hagen, om hon inte väljer att bli kliad förstås. Hon är lätt att hantera och vi sätter på grimman i hagen och leder en bit. Lätt och snabb träning som gör stor skillnad för framtiden. Ettårshingstarna har utvecklats fantastiskt fint på sommarbetet, och inte minst Hejde har vuxit till sig väldigt bra. Han var i våras mer eller mindre bestämd att kastreras i höst, men nu vet jag inte... Det är ju inga lysande tider att hålla hingst, och för min del passar han inte alls, men jag kanske sparar dem lite till och hoppas att de ska hitta köpare som de passar hos. Om någon vill ha honom som valack så är det förstås inga problem heller.
På tal om hingsthållning så kan jag inte låta bli att reflektera lite över att ha avelshund. Både Humle och Inti har ju haft förmånen att få para flera fina tikar var och de har fått riktigt fina valpar. Humle har förhoppningsvis en kull på gång hos Pihlspetsens kennel - vi håller tummarna! Han har hittills fått valpar vid alla parningar, och närmar sig sitt tak för rekommenderat antal valpar. Inti har också visat sig vara en duktig avelshund som parar bra och har fått tre fina kullar, och hade ett slag så många intresseanmälningar att vi sa att han inte kunde ta emot fler. Det har dock ändrat sig, då många märkliga saker har satt käppar i hjulet. Det började med att en långväga tik löpte tidigare än väntat samtidigt som vintern dröjde sig kvar ovanligt länge och ägaren ville inte göra den långväga resan i vinterväglag. Därefter följde en tik som inte ville låta sig paras och en som inte blev dräktig (den första för vår del, men någon gång ska ju det ske). Därefter var det en som troligen började löpa tidigare än ägaren uppfattade och som helt enkelt kom för sent i löpet, och var inte längre alls intresserad. Och i förra veckan fick vi veta att tiken som skulle komma nästa dag hade tagit saken i egna händer och klämt sig ut genom ett fönster till sin egen utsedda kavaljer... Tur att Inti inte visste något om detta! Bilder på hundar och annat som händer här hemma kommer senare, för nu blir det ännu en omgång NM-bilder:
Haldol fick ihop 64% i första NM-ritten lätt A2, och visade med det att han ville vara med och kämpa.
Desolett var fräsch och spänstig dag 2.
Hon jobbade på jättefint på framridningen.
Det var härligt att få starta båda hästarna före halv tio en varm dag!
Desolett och Ella.
Desolett gick mycket bättre och med fin energi i lätt A2, men fick ändå lite mindre betalt än dagen före i samma program.
Vi spanade in den gamla stjärnan Athos - still going strong.
Men det kommer nya stjärnor och det var tydligt att Trollfin nu var den starkare.
Golf Gudenå och Jakob Grimbühler var ett annat duktigt juniorekipage, som slutade trea.
På väg till havet hittade vi den här passande skylten - där kanske man kunde bo?
Viken i Limfjorden var vacker och oväntat folktom.
Unni prydde sig med ett halsband av snäckskal.
Vi besökte Halsnaes stuteri och fick se denna fina tvåårshingst.
En fin rödblack hingst hade de också, och vi spanade lite på hans lillebror (e. Rånn u. Denna Halsnaes), men vi har hästar nog just nu...
Och Peppe gjorde Kry-reklam med sin tröja.
Innan middagen på lördagen hann vi se lite hoppning.
Många språng och flera kombinationer innebar tuffa banor.
Desolett var först ut i söndagens NM-ritt och fick 59% i lätt A:4. Det räckte till att slå Norge med råge.
Haldol var mentalt trött sista dagen, men höll sin placering och slutade åtta i NM.
Haldols rosetter, den fina boxgardinen och vår Maskot Lycka, som tränaren Sissi Lilja skickade med oss.
Desoletts rosett och boxgardin - fina minnen från härliga dagar!
Trollfin hade nog flest pris av alla, och Sara var inte bara bästa junior utan hade även bättre resultat än bästa senior i dressyr!
Duktiga svenska allroundekipage, där Sara tog en förstaplats i precisionskörning och Inger placerade sig i grenen och blev bronsmedaljör totalt.
För en vecka sedan for vi hem från Nordiska mästerskapen för fjordhäst. Nu kommer mina bilder från dessa fina och minnesvärda dagar. Det svenska laget med Desolett, Mimer och Sol slutade på en hedrande fjärdeplats och det andra svenska laget med Haldol, Lusanna och Chalander blev femma av de sju lagen. Många svenska placeringar blev det med NM-medaljörerna Sol i hoppning (brons) och Torps Alex i allround (brons) i toppen. Ella och Haldol fick med sig en fin andraplats efter att ha ridit ihop 64% i lätt A:4, och både Desolett och Haldol klarade fyra godkända SM-kval på sina fyra starter, så de är klara för fjord-SM i dressyr 2014. Jag har inte bilder på allt och alla, men här kommer ett urval av lite av varje, och förstås allra mest på våra hästar. Jag börjar med fredagens bilder, så återkommer jag med resten senare.
Desolett klarade resan fint och kändes bra när Ella red henne på fredagsförmiddagen.
Hon var spänstig och fin och verkade finna sig väl till rätta.
Precis som alltid så gjorde hon sitt bästa.
Haldol var också mjuk och fin trots många timmars resa.
Han verkade trivas bland alla fjordhästar och var avspänd och fin.
Anette var så klart nöjd med att Sol placerade sig i båda NM-hoppningarna.
Elin var som vanligt den som lotsade Sol Grönkulla över hinderna.
Både Sol Grönkulla och Chalander placerade sig i första NM-hoppningen!
Så de fick rida in till prisutdelning med svenska flaggor.
Chalander är Ajkes pappa, och han presterade bra i hoppning.
Vi fick tidigt syn på Trollfin och förstod att han skulle bli farlig i dressyren. Vi fick rätt - jag tror att han vann alla sina klasser med Sara Grimbühler.
Café Svejk gav oss möjlighet att skaffa by energi och hade ett bra utbud.
Det var ohyggligt varmt när det var dags för start på fredagskvällen, och Desolett tappade lite ork.
Hon fick i alla fall ihop 61 % i lätt A:2, och kämpade på bra.
Haldol verkade klara värmen bättre och såg spänstig ut.
Haldol gick riktigt fint på framridningen.
Han blev lite spänd inne på banan, men fick ihop 64% i lätt A:4, vilket räckte till en andraplacering.
De norska supportrarna missade man inte.
Ella på prispallen för 64% i lätt A:4 med Haldol.
Vi hann titta en stund på första delen av de danska mästerskapen.
Donau var placerad i första delen av DM.
Det är dressyr som de danska fjordhästryttarna är bäst på.
Nordiska mästerskapen för fjordhäst blev minnesvärda dagar för oss, och vi kom hem nöjda, trötta och med många fina minnen och erfarenheter. Ella tog en fin andraplacering med Haldol i lätt A:4A, då hon red ihop 64% i hans första klass på fredagen. I NM slutade hon åtta med Haldol och nia med Desolett, slagen av danskarna, men före den norska junioren, och med konkurrenskraftiga resultat. Juniorsegraren i dressyr, Sara Grimbühler på Trollfin, hade högre poäng än seniorvinnaren, och hon vann alla klasser hon startade i, så motståndet var verkligen tufft och man kan konstatera att det finns många duktiga unga ryttare på gång. Tio svenska hästar fanns på plats, av de totalt cirka 120 fjordhästarna, och i NM fick vi två bronsmedaljer genom Inger Vendelstrand och Torps alex, som tävlade allround (hoppning, dressyr och precisionskörning) samt Elin Holmgren och Sol Grönkulla i hoppning. Fler svenska placeringar blev det också till Sara Andersson och Edwin, som vann precisionskörning allround, Madeleine Malmgren och Chalander i hoppning och kanske någon mer som jag missat. De båda svenska lagen, där Haldol ingick i det ena och Desolett i det andra, räckte dock inte till placering denna gång. Med två egna hästar och tävlingar på flera banor parallellt var det omöjligt att hålla koll på allt som skedde, men vi hade tre bra dagar i Danmark i strålande sommarväder.
Vi åkte hemifrån på torsdagsmorgonen och tog snabbfärjan mellan Göteborg och Fredrikshavn. Hästarna reste som vanligt lugnt och fick högsta betyg av personalen på färjan. Från Fredrikshavn var det ytterligare ett par timmars resa, och på slutet började vi misströsta. Vi hittade den lilla orten Skals och rätt väg utanför Skals, men inte en fjordhäst så långt ögat kunde nå, och ännu mindre en skylt om NM eller fjordhäst. Inger Vendelstrand ringde då lägligt och undrade hur det gick för oss, och efter att ha rest ett par kilometer åt andra hållet var vi framme. Efter att ha skrittat hästarna ett par minuter var det dags för veterinärbesiktning, och jag njöt av att i full fart kunna trava upp Desolett på asfalten, utan hälta varken på mig eller henne (på henne hade vi inte väntat oss det, men för mig var det en härlig känsla att det inte ens gjorde ont på ett sådant underlag). också Haldol klarade besiktningen fint, och vi kunde installera dem i sina boxar och packa ur. Vi fick kvällsmat på tävlingsplatsen, och sedan var det dags för invigning av mästerskapen. Med svenska flaggor tågade vi in tillsammans med de andra deltagarna och tre danska ryttare till häst i täten. Lagom korta tal och en avslutning då alla bjöds på frukt och kall dryck gjorde invigningen riktigt trevlig. Unni och Peppe hade vi det laget farit till Viborg för att leta upp pensionatet där vi skulle bo, och medan vi väntade på dem passade vi på att ta ut hästarna för att beta en stund.
Fredagen bjöd på 30 graders värme, och det var hett redan när Ella motionerade och mjukade upp hästarna med varsitt ridpass på förmiddagen. Hoppryttarnas NM startade redan då, och i första avdelningen blev det placering för såväl Elin med Sol som Madeleine med Chalander, och Alexandra och Myckle var precis utanför placering. Bra start för de svenska hoppryttarna alltså! Ellas första start var inte förrän på kvällen, då både Haldol och Desolett skulle gå en så kallad propcentklass, som innebar att man kunde välja bland flera lätt A-program och den med högst procent vinner. Från början skulle hennes bäda hästar starta med bara en kvart mellan, men vi lyckades få dem att lägga in en paus, så att det fanns tid att rida fram båda hästarna rimligt. Först till start var Desolett, som var ovanligt matt och saknade den fina energi som hon brukar ha. Antagligen var det både resan och allra mest värmen som påverkade henne. 61% i lätt A:2 blev resultatet och det visade sig att hon fick exakt samma poäng som den norska ryttaren Ingvild på Lunner Grom. Haldol startade sist och blev lite spänd när han kom in på banan, och på ena kortsidan tänkte Ella så mycket på att hålla fokus på honom att hon missade att vända upp för snett igenom, och blåstes för felridning, då hon vände alltför sent. Kanske inte kostade så mycket med de två poängens avdrag trots allt, för på andra försöket gjorde de en riktigt bra mellantrav som gav sju poäng, och det första försöket hade nog bara givit fem. Allt som allt fick de 64% i lätt A:4A, med bland annat sjuor på hela avsnittet med bakdelsvändningar. Det räckte till en andraplacering, och hon fick kliva upp på prispallen och motta rosett, plakett och lila stallbandage och lila boots. Härligt!
På lördagen var det start redan klockan åtta på morgonen, och allra först ut i juniorernas NM-klass lätt A:2A, var Ella på Haldol. De gjorde en hygglig uppvisning, som gav dem 64%. Även de följande ryttarna red in på 64%, men Ella hade decimalerna på fel sida av skalan, och hamnade sist av dessa. När det var dags att starta Desolett som allra sista häst i klassen låg hon åtta med Haldol, men med bara en procentenhet mer hade hon varit fyra. Desolett gjorde en riktigt bra uppvisning, och såg fräsch och pigg ut idag. Hon fick dock sämre betalt än dagen före, och fick nöja sig med 59%, vilket gav en niondeplats av de tio juniorerna. Sara Grimbühler tog ledningen inför söndagens final. Bra jobbat av båda i hård konkurrens och ett hyggligt läge inför den andra och avslutande delen av NM. Vi tog en ledig eftermiddag, och efter lunch i Viborg åkte vi till havet och badade i Limfjorden, som var varm och väldigt långgrund i denna bukt. När vi kom fanns ingen annan männsiska på stranden, och sen kom några stycken, så vi fick en riktigt skön och lugn eftermiddag. När vi solat och badat klart reste vi tillbaka till tävlingsplatsen på Birkens fjordhästridskola och deltog i en trevlig festmiddag med god mat efter att vi skött om hästarna och låtit dem beta.
Söndagen var sista tävlingsdag och Ella inledde med att starta båda i lätt A1:B, som inte ingick i NM, utan var en juniorklass öppen även för DM-ryttarna. Haldol startade som nummer två i startlistan, och det syntes redan på framridningen att han började vara lite mentalt trött. Han såg fin och fräsch ut, och han hade sovit bra i boxen, men koncentrationen var inte på max. 62% blev resultatet, och med det landade han slutligen på en sjundeplats av de elva startande. Desolett startade sist och var riktigt fin, och gjorde en bra uppvisning, som vi trodde skulle ta henne förbi Haldol. Men hon kom strax efter med 61% och blev åtta. Sen var det inte långt kvar till NM-finalen, som gick i lätt A4:A, så sköta om hästar och se till att få mat var vad vi hann. Desolett skulle starta 14:30 och Haldol 14.59, så det var bra att de fått gå varsin klass före och var lite lagom uppvärmda. Jag missade ändå Desoletts ritt, då jag fick sadla Haldol och skritta fram honom, så att det bara var för Ella att ta över och rida fram. Desolett såg riktigt fin ut på framridningen, och började programmet bra, men stod sedan emot i galoppen. När hon kom till sin box efteråt kissade hon en sjö, så hon var antagligen väldigt kissnödig... Hon fick 59%, och höll därmed sin niondeplats före det norska ekipaget, som fick 55%. Haldol såg fin ut på framridningen, men både han och Ella var lite trötta i huvudet, så vissa delar av programmet gjorde de riktigt bra, och andra delar innehöll småmissar. 59% och strax före Desolett blev resultatet, som gjorde att de låg kvar på åttondeplats av tio riktigt duktiga och fina dressyrjuniorer. Bra jobbat! Sammanlagt fyra ritter var med godkända poäng som räcker gott och väl till SM-kval, så det var inte illa! Hemresan gick också bra, och vi var hemma på måndag morgon vid sex. Hästarna var pigga och galopperade i full fart ut i hagen när vi släppte dem. Härligt att se! Bilder från NM kommer förstås, men jag hinner inte fixa dem nu, så jag återkommer om det.
Jag tror att detta är mästerskapssommaren med stort M. Nu är vi igång och packar till Nordiska mästerskapen för fjordhäst och är nyss hemkomna från SM i bruksridning, där Ella var med på Haldol. En massa annat händer ju också förstås. Senast jag skrev glömde jag att berätta att Humle haft fint dambesök i form av Pihlspetsens Fröken Enya Rödkulla i början av juli, och vi hoppas förstås att hon ska vara dräktig och få en fin kull. Jag har fått rapporter om att de valpar som Humle fick tillsammans med Pihlspetsens Evelina (Sussie) är både fina och trevliga, och det är ju roligt förstås.
Humles son Eskil (Pihlspetsens Itzy Magnum Bonum).
Bruks-SM gick i år i Veddige i Halland, och platsen för tävlingen var Björkholmens gård. Då uppstallningen verkade tämligen provisorisk och boendet var ett par mil bort, kollade jag kartan för att se om jag möjligen kände någon fjordhästmänniska i närheten. Det visade sig att Karin Ivarsson, som under många år var Lill-Blakkens redaktör, bodde bara två mil från Björkholmen, så jag lyfte telefonen. Trots att vi inte setts på länge var vi så välkomna, och det är fantastiskt vad fjordhästarna har gett inte bara i form av sig själva utan också genom alla trevliga människor runt om dem. Haldol fick bo i en lagom avbetad hage med Karins hästar i närheten, och Ella och jag bodde gott på madrasser på golvet, och sov skönt efter en riktigt god middag tillsammans med Karin och Erik. Det kändes som värt resan bara detta!
Sista flyttsaken var en vattenkanna med ganska mycket vatten, men det blev kvar i kannan.
Däremot kom det mycket vatten uppifrån så att bryggan blev hal, men det gick fint ändå.
Haldol stod bra i halterna.
Banvisningen var i vanlig ordning på fredagen, och sen var Ella först ut med Haldol på lördag morgon. Strax efter att vi kom till tävlingsplatsen bröt ett kraftigt åskoväder ut och regnet piskade åt alla håll. Haldol stod kvar i transporten och vi sökte skydd i en lada. Den första skogsköraren var dock ute i detta oväder. När det var dags att ta ut Haldol hade det värsta regnet lagt sig och han såg riktigt fin ut då Ella red fram. Funktionskontrollen gick fint, men lagom till att det var dags ökade regnet på igen. Bilderna blev därefter i ösregnet, och tyvärr blev nog också Haldol negativt påverkad av vädret. Han skötte sig galant i första momentet flytta saker, men fick sedan för sig att backa ifrån bryggan när Ella skulle upp igen. Han kom snart på bättre tankar, och de klev snyggt och koncentrerat i vända i trångt utrymme. Till sist lyckades han på obegripligt sätt dock putta ner båda bollarna på vägen ut... Och sen sa han nej tack till en nybyggd vattengrav där regnet smattrade i både pressening och vattenyta. Han har tränat mycket vatten och brukar ta det bra, men detta passade tydligen inte. Jag tror att regnet bidrog till detta. Halterna gick fint och plattan satt kolckrent - det var roligt eftersom detta varit hans svaghet, som han gärna klivit över med ett stort kliv, och vi har verkligen tränat på det. Hoppningen gick som alltid bra, och i portarna rev de många, men faktiskt färre än de flesta. Ingen hade mindre än 50 fel, Ella hade 70. Det var tio portar och inga svåra svängar alls, men så smalt att knappt någon häst kunde passera utan att riva. Ryggningen var de en av få som nollade, och det var härligt att se.
Haldol rev en del av portarna, men klarade några, trots att alla var väldigt trånga.
Haldol gillar alltid att hoppa!
Koncentrerade över bommarna, som inte var några problem alls.
Många hade fel i ryggningen, men inte Haldol och Ella.
Kanske inte helt nöjda, men samtidigt mycket som gick bra, och både Haldol och Ella är ju SM-debutanter, så vi tar det som en bra erfarenhet inför nästa bruks-SM, som blir hemma i Vetlanda den 8-10 augusti 2014. På årets SM slutade de på en trettondeplats, och blev alltså inte sist. Vi gratulerar vinnaren Fanny Jernér och Torps Gusten, och gläds åt att det var en fjordhäst i topp i år igen! Efter ritten passade vi på att titta lite på både de andra ryttarna och på skogskörning, som är fascinerande men svårt. Ruggiga backar och svängar hade de att fixa på årets bana. Däremot såg vi inte brukskörningen denna gång, då vi kände att vi behövde komma hem för att ladda till nästa mästerskap.
Skogskörning med långstock.
Skogskörning med vagn och lass.
En duktig nordsvensk i skogen, Pelle.
Det var även med en mula i skogskörningen.
Och nu är vi alltså snart på väg igen! Denna gång till Birken, Skals på Jylland, där NM för fjordhästar hålls. Det är runt 120 fjordhästar anmälda till mästerskapen, som även omfattar danska mästerskap för fjordhäst. Från Sverige kommer tio hästar och bland dem alltså Desolett och Haldol, som båda ska försvara Sveriges färger i dressyr. Vi vet att danskarna är duktiga i denna gren, men det ska bli intressant att se dessa duktiga ekipage och få tävla mot dem, och vi har finslipat formen och tränat programmen hos Sissi Lilja, som verkligen har engagerat sig och läst på våra danska program. Ella ska tävla NM i dressyr med båda hästarna, och i år finns en junioravdelning i dressyr med norska, danska och svenska juniorer. Hon kommer dessutom att ingå i de båda svenska lagen, med en häst i varje. Ett lag består av ett hoppekipage, ett körekipage och ett dressyrekipage. Dessutom tävlas det i allround, som på NM består av hoppning, dressyr och precisionskörning. Massor med klasser och massor med fjordhästar kommer vi att kunna uppleva, och vi är glada och stolta att få vara med!
Glad blir man också av rapporter från våra uppfödningar som sålts. Jag fick fina bilder på Daktar, som verkar vara en riktigt snäll och trevlig kille, precis som sina syskon med Ljosefin som mamma. Jag har inte sett honom sedan han var två, så det var verkligen kul! En som är på väg att flytta är Ajke, som jag nu har fått handpenning för. Han blir kvar under hösten och leker med sina kompisar och flyttar sedan till sin nya ägare, som planerar att visa honom i Vetlanda nästa höst. Det känns bra att han får chansen att visas, och jag tror också att han kommer till en tjej som kommer att trivas med honom. De fann varandra direkt och jag tror att han är den typ av häst som hon uppskattar och då finns förutsättningar för att det ska bli bra.
Vilken helg vi har haft! Främst förstås genom roliga dagar på fjord-SM, där vi hade framgång både med egna hästar och våra uppfödningar, och så förstås genom att vi träffade så många trevliga människor. Men minst lika roligt var att Muska i torsdags fick ett stoföl efter Haldol - alltså hans allra sista, och äntligen ett sto till oss (vi har fått tre söner till Haldol, och Muska är mamma till två av dem). Dessutom ser hon riktigt lovande ut! Helgen avslutades sedan med att en trevlig tjej kom och tittade på våra unghingstar. Hon och Ajke fann varandra direkt - det var som de var gjorda för varandra, så jag hoppas att han har hittat hem där. Jag vet att hon får en fin och bra häst och jag tror att hon är rätt person att ta vara på honom.
SM bjöd på fyra soliga och varma dagar, och glädjande var att inte bara Ella och jag trivdes, utan hästarna fann sig också väl tillrätta. Desolett har aldrig gillat tävlingsuppstallning, men vi fick platser längst ner i stallet där det var lugnt och svalt, och dessutom kunde man öppna boxfronterna och Haldol stod mittemot, så hon kunde spana på honom. Haldol var som vanligt nyfiken på omgivningen, och Desolett ägnade sig åt att charma passerande barn, som gärna fick klappa. Hon höll gott humör hela helgen, och det var härligt. Sur blir hon aldrig, men stressad och missnöjd har hon ibland antytt att vi satt henne i fängelse. Hoppas att detta inte var enda gången det fungerar så bra!
Haldol Kry och Ella andraplacerade med 67,18 i lätt B:0 på fjord-SM!
Resultatmässigt är det värt att lyfta följande för vår del: Fyra av våra uppfödningar deltog: Haldol Kry i dressyr, bruksridning samt i öppen hoppning, Desolett Kry i dressyr, Alvedon Kry i två öppna dressyrklasser och Humira Kry i dressyr. Dessutom hade Ismo Kry en dotter i hoppning (Trine) och en son i bruksridning (Velox), och Ljosefins dotterson Finten var med i bruksridning. Det gick bra för alla. Velox knep en sjätteplats i SM i bruksridning, och Trine en fjärdeplats i SM i hoppning. Hon vann dessutom två öppna hoppklasser, och visade en fantastisk spänst och förmåga. Hon reds fint av två unga systrar, och det var riktigt roligt att se dem! I öppna klasser vann Alvedon lätt B:0 och Haldol blev tvåa i samma klass. Alvedon blev trea i lätt B:1 och där var Humira precis utanför placering. Desolett och Haldol var strax utanför placering i SM-dressyren och Haldol hoppade felfritt i både grund- och omhoppning 80 cm.
Det var en trevlig invigning på SM med bra tal och lagom många hästar med på banan.
Vi kom till SM på torsdagen och slogs genast av att det kändes välordnat och trevligt. Jag uppskattade verkligen de duktiga unga tjejerna som visade oss vägen till boxarna och hjälpte oss att sprätta upp spånbalarna - underbart! Fina boxskyltar, ordning och reda med boende och allt. Tävlingsområdet var också väl samlat och fungerade väl. En nackdel var dock otroliga mängder blinningar och bromsar, men det kanske var priset för det fina vädret. Men annars tycker jag att det var bra, och vi bodde bra och svalt i elevhemmet, och det fungerade bra med maten - det är ju inte bara tävlandet som ska fungera om det ska gå bra!
Desolett kom i mitten av resultatlistan i lätt B:0.
Alvedon Kry är Desoletts halvbror och har blivit en jättefin dressyrhäst.
Alvedons galopp imponerade stort på domarna.
Alvedon tävlade i de öppna dressyrklasserna på årets SM - till nästa år hoppas vi få se honom i SM-klassen!
Haldol gick strålande första dagen på SM.
Efter veterinärbesiktning var det snart dags att rida fram till första dressyrklassen, en öppen lätt B:0. Vi hann bara kasta några snabba blickar på allrounddressyren, som vanns av Hälge Thun Unik, som verkligen har utvecklats fint! Desolett startade som nummer två, och fick ihop 62,18 samt 65,94 vilket gav 64,06 för en ritt som Ella inte var helt nöjd med. Desolett längtade ut från banan och drog däråt. Då det var 14 startande i klassen var det strax dags att börja förbereda Haldol, som gick ut som nummer elva. Medan Ella red fram hann jag dock titta på vår uppfödning Alvedon Kry, som kvalat till de öppna klasserna i dressyr, men som inte skulle vara med på SM. Han har inte tävlat dressyr förrän han kom till sin nya ryttare i höstas, och är tidigare bara lite dressyrriden, främst av Elin, då han stod hos Stenrike en säsong i början av sin karriär. Han är dock mycket körd och välhanterad, och Kristina är inte alls missnöjd med att jag tjatade så att hon var tvungen att åka och titta på honom;-) De har redan vunnit och placerat sig på flera dressyrtävlingar, och nu var det spännande att se hur han skulle sköta sig bland alla fjordingar - skulle han bli hingstig och okoncentrerad eller lika trevlig som vanligt? Alvedon gick superfint och visade inte minst sin fantastiska galopp, som de flesta får vara avundsjuka på. Med 68,13 (67,18 och 69,06) gick de upp i en solklar ledning i klassen. Under tiden jobbade Ella på med Haldol. Han såg jättefin ut på framridningen och bibehöll det inne på banan. De gjorde en snygg och spänstig uppvisning och fick beröm för att ha en positiv häst. Domare C hade faktiskt högre poäng för Haldol än Alvedon (69,37 mot 69,06) men med 65,00 hos den andra blev det 67,18 och en andraplats! Helt fantastiskt: Alvdon Kry på första plats och Haldol Kry på andra plats! Krut trea och Curry fyra. Desolett blev åtta, och därmed oplacerad, men helt godkänt resultat.
Alvedon Kry vann lätt B:0.
Haldol Kry blev tvåa i lätt B:0.
Prisutdelning i lätt B:0 med två Kry-hästar i topp!
Medan vi skyndade oss till vårt rum för att hinna ta en macka innan banvisning för bruksridning, kom ett sms från Peppe: "Muska håller på nu. En fölfot ute." Jag hade ju gått och spanat på Muska en tid, men varje dag konstaterat att det skulle dröja lite till. Det vill säga ända till på morgonen när vi skulle hämta hästarna för att åka till SM... Då insåg jag att nu fölar hon inom ett dygn... Och jag måste åka nu... Förmaningar till Peppe att se till henne noga och en orolig klump i magen hela dagen. Men det var ju fantastiskt att Peppe och Unni nu var på plats när det var dags. Jag ringde och kollade hur det avancerade och när inget mer hänt på fem minuter bad jag Peppe att känna efter: jodå, en fot till, men inget huvud... Oj! Känn efter lite längre in! Och jodå, där var en nos också, och nu kommer det! Puh! Medan bakdelen fortfarande låg inne i Muska fick de vara i fred igen, och Peppe och Unni drog sig tillbaka lite. Finja skötte vakten och såg till att Cleo inte kom för nära, men Peppe och Unni var godkända. Häftigt att uppleva hur instinkterna fungerar. Lite senare smög sig Peppe fram och konstaterade att vi hade fått vårt efterlängtade stoföl. Vid det laget var det dags för oss att gå till banvisning för bruksridning, medan Unni och Peppe spanade på fölets första stapplande steg i livet.
Haldol och Ella redo för start i bruksridning.
Lydnadshindret gick bra efter avsittning.
Inga straff alls på tre halter, varav den sista var en hel minut.
Vattenhindret gick fint.
Vända i trångt utrymme fixade de snyggt!
Det var en omväxlande bana med många svårigheter, men egentligen inga omöjligheter, och den kändes helt OK. Dock gick den på ganska långt gräs, så vi broddade innan vi lade oss, för att Haldol inte skulle halka vid hoppningen. Det fanns tre rättuppstående hinder på cirka 75 cm. Lydnadshindret var en gardin av breda plastremsor, av den typ som kan finnas i ladugårdar. Flytta saker var en grind att passera. Ryggningen ett U, och vändning i trångt utrymme en trekant. Efter några timmars sömn återvände vi till en Haldol som var ungefär lika prickig som Lilla Gubben, efter en skön natt i boxen med gödselbollar som liggunderlag... Han tvättades av och sen var det strax dags för funktionskontroll, eftersom Ella startade redan som nummer fyra. De kom iväg och passerade lydnadshinder och vatten snyggt, även om lydnadshindret krävde en avsittning för att få med hästen. Halterna gjordes prickpritt, och både ryggning och vändning i trång utrymme gick superfint. Men.... Ella glömde att bryggan var före vändningen... Uteslutna alltså. Snopet, men vi kan sammanfatta med att de gjorde en toppenbra insats och Haldol fick en bra repetition inför SM i bruksridning om ett par veckor. Det visade sig senare att hon var i gott sällskap. Maria Nordqvist, som är den mesta SM-vinnaren i bruks någonsin, red också fel väg på Ia. Hon hade dock en andra chans och tog den genom att gå in på en fin sjätteplacering med Velox, som är efter Ismo Kry och tillverkad här hos oss. Ella hade valt att bara starta Haldol i bruksridningen, då dressyren gick samma dag, och det kändes väl intensivt att rida fyra SM-klasser under en dag.
Velox e. Ismo Kry blev sexa i bruksridning.
Lovis e. Haldol Kry u. Lorina.
Samtidigt som Ella red bruksridning startade Humira Kry lätt B:1 dressyr, så den ritten hann jag inte se. Humira är nio år och gjorde nu sitt allra första SM. Hon och Christina har tränat flitigt och Christina har ägt Humira sedan hon var ett halvår, men de har inte varit ute på någon stor tävling förut. Jag hann dock se henne på framridningen, och där såg de jättefina ut. Det tyckte domaren också, som gav dem 65,69%. De låg länge kvar som placerade, men kom till slut på en fin åttondeplats (sex placerade). Två av favoriterna till SM-klassen tog hand om första och andra plats, och det var Lukas med 72,41 och Simon med 72,24. På tredjeplats kom Alvedon Kry, som var lite mattare än dagen före, men gjorde en fin insats och fick 68,27. Med det var Alvedon färdigtävlad för helgen, men Humira skulle ladda för lätt A:1.
Alvedon gick fint även andra dagen och tog ståhejet på SM med ro.
alvedon blve trea i lätt B:1.
Alvedon Kry e. Alexander Lukas u. Ljosefin 2593.
I dressyren var Haldol allra första start i SM-klassen. Han såg riktigt fin ut på framridningen. Inne på banan var han oturligt precis vid högtalaren just som det växlades från tal till ganska hög musik (som tydligen hördes dåligt på läktaren men desto mer på banan). Han blev skrämd av det, och Ella jobbade på att få honom med sig igen, men han landade inte helt tyvärr. De gjorde en bra insats, men eftersom han var lite spänd blev det inte så bra som han kan och som vi fick se dagen före. Synd, men det är bara att jobba vidare så att sådant inte sker. Domarna låg ganska ojämnt, och snittet blev 61,71 (64,21. 63,55 och 57,37). Medan gårdagens domare visserligen legat lite olika högt i poäng men varit vädligt eniga om ordningen på ekipagen, så varierade nu både poäng och placering mycket. Vi förstod direkt att Haldols resultat inte skulle räcka alls så långt som dagen före, men han var faktiskt kvar som förstaplacerad till och med att elva (av 29) ekipage hade ridit. Sen rasade han nedåt, och blev till slut nummer 13, vilket ju är översta halvan trots allt. Variationen för hans del var nummer 7, 11 och 17.
Haldol var riktigt fin på framridningen till SM-dressyren.
Haldol och Ella ledde klassen till och med elfte ekipage red, men slutade som nummer 13 av 29.
Ella var supermotiverad att gå in och göra ett bättre resultat på Desolett, och det lyckades hon med. De gjorde en stadig och fin uppvisning med bra bjudning och utan missar. Hur långt skulle då detta räcka? Den domare som hade Haldol lägst gillade detta bättre och gav henne det högsta betyget 63,95 och en sjätteplats. De andra gav 61,58 (14) och 62,11 (16), och sammalagt blev det 62,54 och en tiondeplats. Det var åtta placerade och bästa junior gick in på åttondeplats och var Viktoria på Roxelina, som hade 63,11. Även hon hade ojämna domarsiffror. Glädjande var dock att alla tre hade samma segrare och det var Lyckängs Dajm, som blev den enda över 70% och som gjorde en riktigt fin uppvisning. Vi missade tvåan Lukas, men trean Simon gjorde också en riktigt bra insats. Det är verkligen hög nivå på dressyren nu och många fantastiskt duktiga ekipage! Humira orkade inte riktigt i värmen och slutade med 53,81% på 26e plats, men har visat fina kvaliteter som kan utvecklas till nästa år! Helt klart är att i dressyren är det många som vill vara med och som också har potential att göra det bra!
Humira startade SM-dressyren för första gången.
Humira är lik Muska, men kanske ännu mer lik helsyster Henja Kry.
Ella var taggad att visa allt Desolett kan i lätt A:1.
Desolett visade sin goda samarbetsvilja och lydnad.
Desolett blev riktigt fin på framridningen.
Även inne på banan gick Desolett fint och de slutade på en fin tiondeplats.
Efter två intensiva tävlingsdagar kändes det skönt att veta att nästa start var på lördagseftermiddagen. Vi hann prata med många trevliga människor, och på lördagsförmiddagen red vi ut en tur i de vackra omgivningarna. Riktigt skönt för både oss och hästarna! sen tittade vi en stund på precisionskörning - annars är det inte mycket man hinner se när man har två egna hästar med - och det var trevligt att se. Ella fick hjälp av Therese Arvidsson att gå banan, och det kändes bra. Detta var Ellas och Haldols andra start i 80 cm hoppning, och då var det skönt att få lite support av en mer erfaren hoppryttare, och Therese ställde upp utan att tveka. Tack för det! Vi var alla överens om att inte bry oss om tiden, utan gå in för att ge honom en bra erfarenhet att ta med sig för framtiden. Det var åtta språng i grundomgång och fem i omhoppning, som gick direkt efter målgång. Banan var inte så lång, men ganska tung. Det fanns andra som red för en bra tid och vår favorit var Trine efter Ismo Kry, som med sin tolvåriga ryttare gjorde en superrunda och vann på en bra tid. Haldol blev lika glad som vanligt när han fick hoppa och brallade nästan hela vägen mellan första och andra hindret. Sen skärpte han sig och han gick felfritt alla tretton hinder! Tiden var långsammast av de åtta dubbelnollorna, men han hade ändå flera meriterade hoppekipage efter sig i prislistan bland de fjorton starterna. Riktigt bra gjort, och nu satsar vi på en prestationsmedalj i silver (brons har vi inga ritter för, men det finns inte många sådana klasser heller).
Med många tävlingtsdagar måste man ge hästarna lite mystid också.
Haldol gick sin andra 80 cm hoppning i livet och gjorde det så snyggt!
Haldol hoppar sista hindret i grundomgången efter en felfri runda.
trine e. Ismo Kry vann två klasser i hoppning och blev fyra i SM-klassen!
Trine vann även poänghoppningen som följde därefter, men nu med storasyster i sadeln. På söndagen åkte vi hem medan SM-hoppningen avgjordes, och enda dubbelnolla och därmed segrare var Hubert. Trine fick nöja sig med en fjärdeplats, efter en förarglig rivning i grundomgången men bästa tid av fyrafelarna, men jag hoppas att hon kommer igen trots lång resa. Det är en riktigt kapabel häst och inte den enda av Ismos avkommor som hoppar väl. Vi hoppas också på ett nytt SM nästa år, och Ella säger att nu är hon sugen på mer hoppning med Haldol. Vi får se vad vi lyckas kvala - och innan dess ska vi åka till NM, som vi verkligen ser fram emot. Jag vill tacka alla som har bidragit till att SM kunde genomföras på ett så bra sätt - verkligen bra gjort!
Hellvi Kry e. Haldol Kry u. Muska.
Härligt var det också att komma hem och få klappa vårt ljuvliga föl, som vi har enats om ska heta Hellvi Kry. Hon ser ut att bli ganska mörk, men vi får väl se lite längre fram vilken nyans det blir. Riktigt fin och feminin är hon, och hon älskar redan att bli kliad. Vi hann lagom mysa med henne och packa upp, så kom ett par trevliga tjejer och tittade på Ajke och Hassle. Båda grabbarna skötte sig väl, men det var Ajke som kopplade på charmen allra mest. det kändes som att de gillade varandra direkt, och det är häftigt att se. Målet är att han ska visas på hingstpremiering och med tiden bli tävlingshäst - han har ju många duktiga släktingar att följa i hovspåren. Och medan Ella och SM-hästarna vilar ett par dagar så passade Unni på att rida lektion för Sissi med Cleo. Det gick riktigt bra och det var roligt att se dem - det är ett fint och charmigt ekipage. Haldol och Desolett förstår förresten inte varför de ska vila - de vill följa med på nya äventyr, så jag tror det får bli en uteritt idag!
Unni och Cleo tränar i Björnklo.
Unni och Cleo på väg hem för att rida.
Lite bilder inlagda i texten nedan, så blir det roligare att läsa!
Sedan sist har mycket hänt: vinterfodret är bärgat, Ella har tävlat dressyr med nya bra resultat, Humle har parat Enya, vi har visat alla ettåringarna på premiering med finfina resultat och det har blivit dags för semester! Haldol har också fått sin första diplomdotter, och vi har varit och hälsat på hennes helsyster, som är född i början av maj. Härligt med lediga dagar i underbart sommarväder, och snart är det dags för Ella och mig att bege oss till fjord-SM. Men först en uppdatering om en massa trevliga saker som hänt sedan sist. Inte lätt att hinna med att skriva när det är så fint väder och så mycket man vill göra ute. Datorn är inte så lockande sådana dagar. Vad som ytterligare förstärker det är att nu fem veckor efter att märgspiken togs bort ur mitt högra skenben så mår jag jättebra och rör mig nästan helt obehindrat. Springa går väl sådär, men är inte längre omöjligt, och jag går riktigt bra och med långa, lediga steg - härligt! Tänk att jag skulle behöva kämpa så för att få denna operation gjord, och till och med mötas av att det inte fanns mer att göra, utan jag skulle få nöja mig med att halta. Visst var det säkert bökigt att plocka ut "spiken" och visst var jag sämre till att börja med, men efter tre veckor vände det plötsligt, och nu är det alltså nästan bra!
Det passade ju bra eftersom det var premiering i helgen. Det kändes lite tveksamt när jag tränade hingstarna och haltade kraftigt, men som tur är har jag ju Ella, så vi jobbade på, och de utvecklades hur bra som helst. Alla var läraktiga och kom och anmälde sig frivilligt när vi kom med tränsen. Och när det var dags för premiering var benet så bra att jag utan problem kunde ta en häst på ring. Först ut var Hejde och Ajke. Båda klev snällt på in i transporten, och även om Hejde blev lite upprörd när vi åkte iväg, så gick resan lugnt. De skötte sig också bra i Brunnstorp, även om ingen av dem visade sin bästa trav. Det hade vi heller inte vågat räkna med, då vi ser denna visning mest som en nyttig träning och är helt nöjda om de sköter sig bra under dagen. Det var tre ettårshingstar i ringen, och Ronny sammanfattade med att det var tre unghingstar av mycket hög kvalitet. Etta gick Dextelit med 40 poäng och därefter följde först Hejde med 39 och sedan Ajke också med 39 poäng och båda i klass 1. Hejdes kritik löd: " Maskulin. Vackert huvud, lång hals, välliggande bog, något överbyggd för dagen, välvinklat kors. Grovbent, korta skenor, relativt korrekt, Taktmässig skritt. Kort, lätt trav." och poängen blev 88887=39. Ajkes fick också bra kritik: "Stor, välutvecklad. Vackert huvud, grovt ansatt hals, stark rygg. välvinklat kors. Välbenad från sidan, relativt korrekt. Taktmässig skritt. Lätt trav med bra hasarbete, något kort." och 87888=39 poäng. Efter kritiken gick de rakt in i transporten utan att tveka och med lite gräs i hönätet lämnade vi dem där för att ta hand om nästa visning.
Labolina e. Haldol Kry u. Lorina
Haldols dotter Labolina u. Lorina mf. Torjus fanns nämligen på plats, och vi hade lovat att hjälpa till med visningen - inte något svårt uppdrag att få en välputsad och välhanterad häst att visa. Vi hade dock varit och hälsat på ett par veckor tidigare, inte minst då vi ville titta på Labolinas lillasyster Lovis, som föddes den 5 maj, och som förstås var hur mysig som helst och fick oss att längta efter Muskas föl, som snart ska födas. Labolina är den första dotter till Haldol som fyllt tre år (han har haft en förut, som tyvärr inte blev så gammal), och alltså den första treårsdottern som visas. Nästa chans blir lillasyster Lovis, så det är inte gott om döttrar till honom... Tur då att de har blivit så bra! Det var tre treårsston anmälda, men bara två på plats, och så få har jag sällan sett i Brunnstorp. Efter noggrann granskning fick Labolina behålla sin tätplats i ringen, och fick 98887=40 poäng och diplom! Hurra, så roligt! Grattis till uppfödarna, som förberett henne och tagit så väl vara på henne! Hon är redan körd en del och fungerar jättebra, och kanske kan hon bli en bra parhäst ihop med lillasyster med tiden? 138 cm i mankhöjd och kritiken löd: "Feminin. Uttrycksfullt huvud, lång hals, god resning, välutvecklad bål, stark rygg, något kort kors. Torrbent, relativt korrekt. Energisk, taktmässig skritt. Markbunden trav."
Lovis e. Haldol Kry u. Lorina.
Lovis - lika trevlig som hon ser ut.
Unghingstarna stod fint i transporten både när vi fikade innan visningen och när vi åt lunch efter. På hemvägen såg de jättetrötta ut, och rörde sig knappt i transporten - en nyttig och bra dag för dem! Sen var det bara att packa om och göra sig redo för ny tur nästa dag med Hassle och Kharat. Vi hade tagit till god tid för lastning (och kom därför tidigt till Brunnstorp), och var även i Kisa i god tid, då även andra paret ut skötte sig galant. Hassle, som aldrig lämnat Taleryd förut, var kanske mest världsvan av alla och gick stolt och lydig bredvid Ella. Ronny mötte oss med "Kommer ni idag igen", och tur är väl det att det finns folk som tycker att det är så roligt och viktigt att visa unghästar att de gör det flera dagar i sträck (eller för att det känns ohanterligt att visa fyra ettårshingstar i samma ring...), för även i Kisa var det dåligt med anmälningar. Kharat var också duktig, och igen fick vi med oss två blå klass ett-rosetter. Hassle gick etta med finfina 98887=40 poäng, och kritiken "Mycket god rastyp, god könsprägel. Vackert huvud, lång hals, något matt rygg, välvinklat kors. Välbenad från sidan, korta skenor, välmarkerade ledgångar. Taktmässig energisk skritt. Markbunden trav.". Kharats kritik löd "God rastyp. Vackert huvud, god resning, grovt ansatt hals, något kort kors. Något gracil, annars korrekt. Taktmässig skritt. Kort trav." och för det fick han 87887=38 poäng. Med det var hela årgången födda 2012 visade och alla i klass ett av Haldols avkommor - känns bra!
Hallå, hur länge ska jag stå här, säger Hassle.
Helgen innan var det dags för dressyrtävling hos Holavedens lantliga ryttarförening - nära och bra. Ella red först Haldol i lätt B:1, då vi tyckte att han kunde få göra något lätt och få känna sig duktig inför SM, efter att hela tiden ha fått gå svårare och svårare klasser och under våren gått tre lätt A:P1. Han gjorde det riktigt bra, och vann klassen med 64,48 %. Desolett fick denna gång gå lätt A:1, då hon har gått många lätt B under våren, då hon tävlat i ponnyallsvenskan. Hon fick 64,8%, och låg länge på en fin andraplats i klassen som var sammanslagen kategori C och D. Åttonde och sista startande petade dock ner henne till en tredjeplats, som var första utanför placering, och det var ju jättebra det också. Domaren gav mycket beröm för Ellas fina sist och noggranna ridning. Bra genrep inför SM alltså.
Haldol och Ella vann lätt B hos Holavedens lantliga ryttarförening.
Desolett finslipade formen inför SM på lokal lätt A hos Holavedens lantliga ryttarförening och fikc 64 %.
Direkt efter midsommar fick vi vårt vinterfoder skördat, och det hann precis plastas innan ett dygns skyfall började - puh! 55 fina balar känns gott att ha inför vintern. Idag fick vi kompletterat med ett lass hö i småbalar, som behövs inte minst då vi åker till olika tävlingar och behöver foder med oss. Det är också bra att ha precis i början och slutet av betessäsongen, då man gärna stödjer med lite hö. Så nu doftar det härligt på skullen! Riktigt ljuvliga sommardagar har det varit så här i början av semestern, och vi har hunnit med flera sköna bad. Hundarna doppar bara tassarna och oroar sig när vi simmar ut, men uppskattar förstås att kunna följa med. Härliga ridturer har det också blivit - bara man lyckas undvika värsta flugtiden. Unni rider nu riktigt bra på Cleo och har till och med galopperat ute. Han passar henne jättebra, och det är så roligt att få ha honom som läromästare åt henne. Jag är tacksam att vi får låna honom. Jag är också tacksam för att vi har turen att ha en så snäll och bra uppfödare till våra hundar. När jag for till Gotland och Almedalsveckan var hon snäll och tog hand om Humle och parningen av Enya från Pihlspetsens kennel. Nu håller vi tummarna för att hon har blivit dräktig, för jag tror att det kan vara en riktigt bra kombination. Det finns ju redan en kull hos Pihlspetsens kennel efter Humle, och de verkar vara till full belåtenhet. Både Humle och Inti har fått många fina valpar, och det är verkligen roligt att följa dem, precis som det är att följa våra hästar och deras avkommor. På SM håller vi förstås allra mest tummarna för våra fyra deltagande uppfödningar (Humira Kry, Alvedon Kry, Desolet Kry och Haldol Kry), som alla tävlar dressyr (och Haldol dessutom bruksridning och hoppning), men också för Ismo Krys dotter Trine, som ska hoppa. Det ska bli spännande och roligt att få följa SM och träffa alla fina hästar och trevliga människor. Nu är det snart dags!!!
En skön midsommarhelg går mot sitt slut. Vi har hunnit ta det lugnt, bada, umgås och också en hel del hästaktiviteter. Vi började med dressyrträning för Sissi, då Ella fick en bra träning på Haldol. Jag valde att sitta på läktaren, då benet ännu inte är riktigt ridbart, men det går åt rätt håll. Efter en svettig timme i ridhuset var det skönt att åka och bada sedan. Hundarna följde med och Humle gick i efter viss tvekan, men Inti föredrog att stanna på land och oroligt betrakta oss tokiga badare. Det har blivit en del ridet under helgen också, men fokus på träningen har legat på unghingstarna. Alla accepterar nu träns med bett fint och de sköter sig jättebra på visningsträningen och kan både ställa upp och stå stilla, skritta och trava. Vi har också lastat dem två och två, som de ska åka till premieringen, och även det gick galant. Hoppas de sköter sig i alla fall nästan lika bra på premieringen! Det är roligt att se hur snabba framsteg de gör, och hur mycket de uppskattar att få vara med. Alla låter sig villigt fångas och är följsamma och trevliga. Sedan jag skrev förra uppdateringen har jag fått veta att Alvedon Kry är kvalificerad till den öppna klassen i dressyr på fjord-SM och att Humira Kry är uttagen till fjord-SM i dressyr. Så vi hoppas på många fina och duktiga Kry-hästar på SM. Nästan alla i dressyr - lustigt att det blev så, för jag vet att flera av dem har kapacitet för mycket annat, men det kanske kommer. I vilket fall som helst jätteroligt att de är så duktiga - bara att få vara med är en ära, så nu är det bara att njuta av detta!
Vilken tävlingsvår vi har haft med massor av placeringar och bra resultat. Förra helgen var en värdig och bra avslutning på en fanastisk vårsäsong. Efter fyra dressyrtävlingar på rad då Desolett varit placerad eller vunnit lätt B:1 dressyr på lokal tävling (två segrar, en andraplacering och en fjärdeplacering), var det nu allra mest Haldols tur att ha marginalerna på sin sida. I Växjö blev han tredjeplacerad i lätt A:1 dressyr, och tre dagar senare vann han DM i bruksridning. Desolett fick dock sin släng av äran också, då hon förstås var med och hjälpte Tranås ridklubbs lag till segern i finalen i divison 2 dressyr i ponnyallsvenskan. Laget vann såväl sista omgången, som gick i lätt A:1, och sammanlagt efter att ha vunnit alla deltävlingarna. Så det blev segertäcke och tjusiga rosetter från Smålands ridsportförbund!
Tranås ridklubbs lag vann alla deltävlingar och totalt i ponnyallsvenska division 2 Småland!
Laget har verkligen gjort en superinsats, och alla ryttarna har levererat och utvecklats jättebra. Vi har ett ungt lag, och två av ryttarna har dessutom unga ponnyer, så vi hade inte större ambitioner än att delta och ha trevligt. Det lyckades fint och alla fyra tjejerna var med på alla deltävlingarna, och alla har tagit minst två individuella placeringar var och hejat fram varandra bra. Laget har som sagt vunnit alla tre omgångarna, och hade ett bra utgångsläge inför finalen, då de låg fyra poäng före Ljungby, som var tvåa av de åtta lagen. Först ut i Växjö var Alma på sin söta Nexis Breeze, som nu red sin tredje lätt A och verkligen imponerade. 65% fick de, men blev utan placering, då det fanns två rutinerade ekipage som inte ingick i något lag och som fick ännu mer - det är ofta hårt bland B-ponnyerna. Bra procent för laget, och en jättebra ritt var dock det som räknades. I kategori C hade Ella med Haldol utanför laget och startade först i klassen. Det blev lite förvirrat, då de låg efter i tidsprogrammet och det var sagt att kategori C skulle starta först när prisutdelningen för B var klar, men plötsligt kallades hon in till start. Nåja, det spelade nog inte så stor roll för Haldol var framriden helt OK. Väl inne på banan var han tittig på domarens kortsida, och varken Ella eller jag var så värst nöjd med hans insats. 64,7% fick de dock ihop och väldigt positiva omdömen, och med höga poäng på allt med koefficient (skänkelvikningar, förvänd galopp). När Ella sedan gick in som sista ekipage i klassen med Desolett, låg hon fortfarande tredjeplacerad med Haldol. I topp låg lagkamraten Emma med Paolo Pan, som med sin rutin alltid levererar bra och hade fått drygt 70%. Desolett gjorde en bra uppvisning, jämn och stadig och utan några missar. Vi trodde nog att hon skulle peta ner Haldol från placering och tränga sig in på prislistan, men domaren uppskattade Haldols lätthet och smidighet mera, så Desolett fick nöja sig med en femteplats och 62%. Med det låg laget i topp, och även om många ryttare ännu återstod, inte minst då flera lag hade enbart d-ponnyekipage, så såg det väldigt lovande ut för laget.
Haldol tredjeplacerad med 64 % i lätt A:1.
Tranås sista ryttare var Tilda på Bråtgärdets Belinus Quantero, och lagsegern var säkrad redan innan de startade. Förstås nöjde sig inte Tilda med det, utan överträffade sig själv precis som Alma, och red ihop prick 70%, och vann kategorin! Tranåslaget vann därmed sista omgången med större marginal än de tidigare omgångarna, och det var Tenhult som blev tvåa i omgången. Sammanlagt stod sig dock ställningen inför finalen, och etta var alltså Tranås före Ljungby. Det var varmt med fleecetäcke i sommarvädret, men tjejerna strålade i kapp med solen och hästarna busade glatt på ärevarven. En härlig dag!
Tildas farmor hade sytt jättefina plastronger till hela laget!
Förutom täcke, rosetter och plaketter fick Ella med sig hem en tävlingsmapp och stallbandage, som var pris för deltagarna i segrande lag i omgången, och för Haldols placering fick hon en reflexgrimma. Det var ju bra - det var bara det att storleken var precis lagom till Cleo - en b-ponny med litet huvud.... Nu fick vi ju nytta av den på detta sätt, och Unni som var med hela tävlingsdagen var så nöjd, men jag kan inte låta bli att reflektera över priser på tävling. Vid flera tillfällen har vi fått anmälningavsgiften åter, och det kanske inte är så festligt, men i längden inte så dumt. Särskilt jämfört med för liten grimma eller ännu värre: silversalva med okänd karenstid, som delades ut i Rappestad. Ella har också fått mer användbara vinster som datorväska och biobiljetter i Ölmstad, så det varierar förstås, men visar kanske allra mest hur svårt det är att hitta lämpliga priser. Segertäcket var i alla fall rätt storlek och blir bra transporttäcke, och stallplaketterna är uppspikade i stallet. Allra mest glädjer vi oss förstås över att det har gått så bra och vilken enormt bra utveckling Ella och hästarna har haft under det senaste året.
Ella och Haldol vann DM i bruksridning!
Till DM i bruksridning hade både Ella och jag anmält oss, och Ella hade planerat att starta både Haldol och Desolett. Eftersom jag opererade bort märgspiken sex dagar tidigare så fick jag stryka mig. Operationen gick bra, och det känns lovande, men det är klart att det till och börja med är sämre, så på DM skruttade jag runt med kryckor av och till, då det blir rätt långa sträckor att ta sig runt när banan visas mm. Ella valde då att bara starta Haldol, eftersom bara en ritt räknas i DM. Många frågade efter Desolett, men hon har nu vunnit två DM, så det var dags att prova en ny häst. Haldol började bra, men blev sedan lite ofokuserad och busade lite i galoppen mellan portar, så en boll puttade han ner, och en drog Ella ner med foten... Något tramp utanför blev det i ryggningen, och sedan överraskade han med att stanna på det ena hindret - det hade vi knappast trott om denna hoppglada häst och en ganska okomplicerad oxer på cirka 60 cm. Nåja, på nästa försök gick det galant, och Ella och jag konstaterade att det blev nog en del fel och knappast en ny inteckning i vandringspriset. Vi åkte hem med Haldol, då vi hade bidragit med en del hindermaterial till banan och behövde få plats för att kunna ta hem det efter tävlingen, och återvände lite senare. Då hade alla ryttarna ridit och bara parkörningen återstod ännu. Ella och Haldol hade fått 81 straff, och det var ungefär vad vi hade trott. Men det räckte till seger, och det hade vi inte trott! i fjol vann Ella med 0 straff, och nu räckte 81. Tvåan hade 106, så det var en del marginal till och med. Ny inteckning i vandringspriset, kvalad till SM även 2014, som blir på hemmaplan, då Jönköpings läns kusksällskap arrangerar, och så meriterad för en prestationsmedalj i silver! Vi har nyss skickat in om silvermedalj i dressyr, då Haldol förra året tog brons och guld, och inte hann med silver, men nu är klar för det. Så det verkar bli silvermedaljer i år. Kanske kan de hinna fixa en även i hoppning? Tvåa blev en duktig tjej på en ardenner, som sin stora häst till trots faktiskt var den som lyckades bäst med manöver i trång utrymme - kul!
Ella har nu två inteckningar i vandringspriset för bruksridning!
Även i år blir det SM i bruksridning för Ella - hennes första, efter kvalificiering genom fjolårets seger på DM med Desolett, och vi har nyligen fått veta att det går i Halland sista helgen i juli. Vi har också precis anmält till Nordiska mästerskapen för fjordhäst, efter att ha fått klartecken att Ella är uttagen med Haldol och Desolett. Det känns jätteroligt och spännande, och vi hoppas på roliga dagar, även om vi förstår att konkurrensen är stenhård. Men det är ju också roligt att se alla fina ekipage och bli inspirerad. Och innan dess är det SM för fjordhästar! Vi har anmält både Desolett och Haldol i dressyren, och bara Haldol i bruksridningen, då det kändes som att programmet blir tillräckligt intensivt för Ella ändå. Dessutom ska Haldol få hoppa en öppen klass, och det tror vi han kommer att gilla. Förhoppningsvis får vi även se Alvedon Kry i en öppen klass i dressyr, då han har kvalat på den nivån, vilket är superbra avancerat med ny ryttare och av en häst som inte tävlat dressyr alls förut. Han har fått mycket positivt omdöme av flera dressyrdomare, och vunnit lätt B med 68% på lokal nivå, och fått 64% i regional lätt B:3. Jätteroligt och vi önskar lycka till i fortsättningen också! Vi ser fram emot en rolig tävlingssommar med fjord-SM (Haldol och Desolett), bruks-SM (Haldol) och fjord-NM (Desolett och Haldol). Bara genom att klara kvalificeringarna har årets mål nåtts, så nu kan vi bara njuta. Det innebär inte att inte Ella kommer att ligga och göra så gott hon kan;-)
Finja Kry
Unni rider flitigt på Cleo och trivs jättebra med honom. Hon kratsar hovarna en extra gång bara för att han är så snäll, och hon rider på ridbanan i skritt och trav. Igår vågade jag mig på en liten skrittur med Desolett - första ritt efter operationen - och Unni och Cleo följde med ut. Mysigt! Ella har också kommit igång med Finja, som älskar att vara duktig. Igår provade de att hoppa pyttesmå hinder och Finja tyckte att det var kul och inte svårt alls. Våra katter anpassar sig också bra, och upptäcker med stor nyfikenhet den stora världen som de inte sett så mycket av förut. Tarsus har fångat en näbbmus, och båda kollar nyfiket på hästarna när de är i stallet. Riktigt gosiga och fina katter är de också, så det är riktigt roligt att de fick bli våra (om man nu äger en katt?). Toppenstart på sommarlovet med andra ord, och nu hoppas vi på en härlig sommar!
Maj, gick som vanligt alldeles för fort, men följs ju av härliga juni, som nu är här. Sedan sist har det inte varit fler tävlingar, men väl en hel del annat och stor träningsflit. Vi har lyckats komma iväg till Sissi varje vecka under maj, tack vare att hon kommit till Björnklo utanför Tranås varannan vecka, och det är förstås jättebra. Senast bytte vi häst, då Ella alltför sällan har ridit lektion på Desolett på sistone, och också för att Ella ville visa för mig att Desolett kan mycket mer i galoppen än jag kan visa. Jag fick då se dem göra klockrena serpentiner i förvänd galopp och utan tvekan galoppera varv på varv i förvänd galopp, så nu är det visst en häst till som snart ska provas i lätt A:P1 ;-) Bara roligt, tycker jag! Jag var för min del rätt nöjd med att klara ett par varv i förvänd galopp och fina bågar till X senast jag red henne, och det gör mig alls inget att Ella är bättre än så. Särskilt som jag sedan haltade betänkligt i flera dagar, för många varv i galopp gillar inte mitt onda ben. Så när jag red Haldol i torsdags tog vi lite pauser under galopparbetet. Jag fick lite mer kläm på sluta på honom, och han är riktigt härlig att rida. Båda har sina fördelar, men är rätt olika varandra, så det är svårt att veta vilken jag gillar mest.
Jag skulle ha opererat mitt ben för en och en halv vecka sedan, men tiden ställdes in i sista stund på grund av akuta operationer, och jag befarade att behöva vänta till i höst. Men jag fick en ny tid till imorgon, så då hoppas jag att märgspiken ska bort och att det ska göra skillnad till det bättre. Håller tummarna!
Unni med sin nya ponny Cleo - en 15-årig welsh mountainponny.
Cleo
Sissi-träningarna har vi som sagt varit flitiga med på sistone, och det är ju tur det, när vår trogna tränare Annika är på väg att flytta. Hon har följt Ella ända sedan hon red lille Wille, och med löfte om påskägg till slut fått henne att våga galoppera på lilla snälla Fakir, och nu senast var rätt glad att se Ella med gott mod hoppa en lätt C - det har hänt en del i rätt riktning! Och nu har Annika gjort en insats för Unni som ryttare också, då vi i söndags fick låna Annikas welsh mountain ponny Cleo till Unni under ett år. Vi åkte och hämtade Cleo i söndags, och vi kände ju honom sedan tidigare som en snäll och trevlig ponny, men han har under en vecka redan imponerat med sitt mycket vänliga sätt. Jag tror att han är lika snäll som Desolett, och det säger inte lite. Jag har träffat honom många gånger, både som hans veterinär och när jag i andra ärenden varit hos Annika, men jag har aldrig närmare reflekterat över hans härstamning. När han kom till oss tog jag dock en lite närmare titt i hans pass och kunde konstatera att han är nära släkt med Fakir, som är den snälla och fina welsh mountainponnyn som Ella hade tidigare. De är släkt i lite otakt, som det ofta är med hästar, men i princip kan man säga att de är kusiner och kommer ur samma mödernelinje. Cleos mormor Twyford Ruffle är mormorsmor till Fakir, men båda har Coed Coch Nobl som morfar, och bådas mammor kommer från Laeryd (Laeryds Fanja är mor til Fakir och Laeryds Candy är mor till Cleo). Cleo är e. Twyford Nolan, medan Fakir är e. Pegasus Buckey. Jag har träffat många trevliga welshmountainponnyer, så därför hade jag inte funderat mer på detta förut, men lite extra roligt är det att upptäcka släktskapet. Unni stortrivs och längtar efter ridturerna nu. Cleo är supersnäll i stallet och tar också väl hand om sin lilla ryttare. Han är lydig och välriden, men går aldrig fortare än han måste, vilket passar Unni perfekt. Idag travade de över bommar, och hela Unni strålade! Det var inte länge sedan hon inte ville att vi skulle släppa i skritt...
Fyra fina ettårshingstar: Kharat, Hejde Kry, Ajke Kry och Hassle Kry.
Hejde Kry
Haldol stolt far till tre av ettåringarna.
Ett annat nytillskott i hagarna fick vi också förra helgen. Det var Haldols och Krisslas son Kharat, som kom för att gå på bete med våra unghingstar. Han är också ett år gammal, och alltså halvbror med Hejde och Hassle. Han kom full av självförtroende och galopperade glatt fram till de andra tre som kom springande till honom, och han ser ut att komma bra in i gänget. Det är roligt att ha fyra jämngamla grabbar att jämföra och se hur de utvecklas och beter sig. Det är alltid intressant att studera dem tillsammans och få en uppfattning om hur de fungerar. De har alla sina olika personligheter, och ännu känner vi ju inte Kharat så bra som de andra, och han är heller inte lika hemma med oss ännu. Han verkar dock positiv och frimodig och verkar ha en bra grundtrygghet. Ännu är han dock inte alldeles säker på att han klarar sig utan mamma, och då springer han upp och ställer sig vid staketet som vetter mot hagen där de vuxna hästarna går. Han hoppas att någon av dem kanske ändå är mamma, även om ingen verkar så intresserad. Ibland hänger Hassle på, som trots att han är störst i gänget också kan sakna mamma ibland. Hans mamma är ju där, men har meddelat att nu får han klara sig på egen hand... Hejde växer bra nu, men är ännu minst i gänget, men kanske störst mentalt. Han är väldigt trygg och visar stor samarbetsvilja och tillit. Idag fick vi ett bra exempel på det. Vi utökade unghingstarnas hage igår, och visade dem det igår, men idag gick de igen i gamla delen. Jag föreslog då för Ella och Unni att vi skulle visa dem genvägen till den nya delen genom att gå över stenröset, såsom Haldol brukar när han går i denna hage. Först gick Unni och jag med hundarna, och sedan följde Ella som försökte locka med sig Hejde. Han var nyfiken som alltid och efter en kort tvekan klev han upp och gick lugnt över till andra oss. De andra tittade lite förvånat på, och Ajke började gå bort längs muren. Hassle följde efter. Vi undrade vad de tänkte sig - ta den långa vägen runt muren eller vad? Nej, plötsligt kliver de också över med Ajke i täten - de hade en alternativ väg, som de föredrog. När alla var över trodde vi att också Kharat skulle hänga på, men han vände istället och sprang till de stora hästarna, trots att han nyss varit mitt i gänget och verkar trivas med dem. Jag tror dock att mammalängtan snart ska gå över, och att han mår gott av att få leka med jämngamla buskillar.
Atlas
Tarsus
Inte nog med två hästar - det flyttade även in två katter förra helgen! Vi har ju varit utan katt ett litet tag sedan vi avlivade Sabina tidigare i vår, då hon bara blev sämre i sina luftvägar. Unni har tjatat om nya katter, och jag har sagt att det dröjer lite till innnan det finns kattungar som är gamla nog att hämta. När tjatet blev för intensivt gick jag dock in och sökte på internet och hittade två ettåriga kattbröder, som behövde nytt hem. De verkade fina och välskötta och i fredags hämtade vi Taz och Arashi, som vi nu kallar Tarsus och Atlas. De lämnar ett liv som lägenhetskatter för att bli stallkatter, och Tarsus har varit lite avvaktande, medan Atlas är mer äventyrslysten och vill se mer av världen. De första dagarna fick de vara instängda i stallet, för att bli lite hemmastadda, men efterhand har vi börjat låta dem gå ut lite, och de upptäcker omgivningarna allt efterhand. Fina och trevliga verkar de vara, och de ser ut att tycka att livet som stallkatter blir bra.
Muska blir allt rundare om magen, men det är ännu några veckor kvar innan det är dags för fölning. Haldols näst sista föl är dock född, då Lorina fick ett stoföl, som heter Lovis. Roligt att det blev en lillasyster till trevliga Labolina - vi hopps också på ett stoföl, då det tyvärr inte blivit sådana efter Haldol, och nu är det allra sista chansen. Lite besökande hästar blev det trots att det inte blev några ston som kommer hit för betäckning i år. Känns rätt skönt att slippa tänka på det nu, då vi har en intensiv tävlingssommar framför oss. Vi fyllde nyss i anmälan till SM i bruksridning, dit Ella åker med Haldol, och innan dess har vi fjord-SM. Både Desolett och Haldol är kvalade i dressyr och bruksridning, men det blir nog bara Haldol som startar bruksridningen, för att få ett rimligt program för ryttaren. Hon har dock också anmält Haldol till en öppen klass i hoppning, så det räcker nog bra så. Slutligen planerar vi för att åka med både Haldol och Desolett till NM i Danmark, och då är det dressyr som gäller. Spännande och riktigt bra träningsmål! Till sist idag blir det lite bilder från de senaste tävlingarna med hästar och hundar:
Haldol Kry hoppade lätt C på lokal tävling i Tranås med bara ett litet pet.
Haldol Kry älskar att hoppa!
Tranås ridklubbs lag vann andra deltävlingen i division 2 ponnyallsvenskan.
Desolett Kry vann sin klass och var bäst av alla i den andra deltävlingen.
Desolett Kry och Ella koncentrerade inför ritten, där de visste att de måste överträffa sig själva om laget skulle vinna.
Desolett Kry och Ella värmer upp i Kristvalla.
Desolett Kry vann lätt B:1 med 71 % i Ölmstads lokala ponnydressyr.
Inti på västgötaspecial i Tånga hed.
intis fina avkommegrupp belv tredjeplacerade: Inti med Dangas Sinderella-Ö, Dangas Sir Väs-Ö, Åswallens Loke Lotusblomma och Åswallens Leo Lejongap.
Intis vackra dotter Dangas Sinderella-Ö.
Humle och Inti ingick i Sänningegårdens uppfödargrupp i Tånga hed.
Humles vackra dotter Tasstrampets Guborg vann sitt första cert.
Intis snygga son Alve - Dangas Sir Väs-Ö.
Humles son Sänningegårdens Kåre Kaffegrädde blev andraplacerad i sin klass.
"Det är väl vackert väder ovanför molnen, men regn där vi står" sjunger Jakob Hellman för mig, och det passar bra just nu. Bra väder för att ta tag i en uppdatering av hemsidan med andra ord. Det kan var dags för det har hänt mycket sedan sist. En kort rapport lade jag ut på första sidan för en vecka sedan, men det finns mycket mer att berätta, då vi är inne i intensiva och härliga maj, där körsbären just nu står i full blom och det doftar fantastiskt! Sedan sist har vi hunnit med tre dressyrtävlingar, en hopptävling, en hundutställning och återlämning av Eros, och lite annat.
Idag hade vi släktkalas och konfirmation, vilket kan tyckas svårt att kombinera med Ellas önskemål om att tävla regional dressyr i Grankärr.Med goda vänners hjälp är dock även sådant möjligt. Lena kom och hämtade Ella med nybadad häst lagom som vi återvände med släkten från kyrkan och det var dags för mig att servera lunch. Ella kunde alltså starta Haldol i lätt A:P1, och kom hem nöd med rapport om en häst som gått super på framridningen, men som sedan blivit kissnödig och stått emot lite i programmet. De fick dock inga underkända betyg, och flera sjuor. Slutresultet blev 59,34%, vilket inte är alltför långt ifrån målet att nå 62% på sikt, och helt OK nivå just nu. Med tanke på att de för ett år sedan slet för att få ihop sina SM-kval i lätt A:1, så är det verkligen ett bevis på utveckling att de nu klarat två rundor i lätt A:P1 på en nivå som duger för SM-kval, trots att programmet är betydligt mycket svårare.
En annan fin utveckling har också skett av Ella och Haldol, då de igår startade sin första lokala hopptävling. Haldol har ju alltid hoppat fint, men Ella har inte varit lika sugen. Därför var det riktigt roligt att se hur båda två med glatt mod tog sig an banan och red runt lätt C-banan (80 cm) med fin bjudning och rytm. Det gick till och med lite väl fort på väg till hinder nummer tre, så Haldol blev lite flack och drog ner en bom, men resten gick galant och gav säkert mersmak. Haldol såg riktigt lycklig ut. Bra var att vår tränare Annika kom och hjälpte Ella med framridningen och peppade före, så att de fick med sig en bra erfarenhet av hopptävling. Duktiga funktionärer har vi också på vår hemmaklubb, Tranås ridklubb, så det var trevligt på alla sätt att tävla där.
Trevliga tävlingsdagar hade vi även förra helgen, då vi var på lokal ponnydressyr både lördag och söndag. Normalt undviker vi att tävla så intensivt, men snart minskar tävlingstillfällena för säsongen, och så tyckte vi att det var bra att prova som en avstämning inför SM och NM. Eftersom Haldol skulle gå två dagar denna helg, så fick han bara följa med på lördagen, medan Desolett gick både lördag och söndag. Först ut var Ölmstad, som vi inte varit hos oss förut, och tävlingen var annorlunda mot de vi är vana vid, då de inte hade några fasta starttider. Det tog också längre tid än vanligt, då domaren tog god tid på sig att skriva slutomdömen, men å andra sidan fick ryttarna med sig en del till kommande träning och tävling. Ella startade Desolett i lätt B:1, och hon gjorde en jämn och koncentrerad uppvisning, som belönades med hela 71,21% - äntligen över 70%! Dessutom deras första nia, som delades ut för en spikrak och energisk avslutande uppridning, och flera åttor, bland annat på korrektheten i uppvisningen. "En mycket välriden och genomarbetad ponny - trevlig mjukhet och energi framför allt i trav. Mycket fint visat, en härlig buren hand" skrev domaren bland annat. Klasseger med god marginal räckte detta till, och förutom rosett och plakett vann de en datorväska samt biobiljetter - inte dåligt alls! Vad man vinner kan ju variera en hel del, och jag måste säga att jag blev mer fundersam när vi helgen före vann silversalva med oklar indikation och ännu mer otydlig karenstid - tycker inte att det passar att dela ut som pris på tävling, särskilt inte till ponnyryttare... Sedan var det dags för Haldol att gå lätt A:1, vilket han gjorde på ett trevligt sätt och fick 63% med omdömet "Din ponny har härlig energi, trevlig motor och är flott i sin sida. Väl visat på en ponny på rätt väg och som har en tilltalande stadighet". Vinnaren i klassen red ihop 72%, och sedan låg det tre tätt på 63%, men bara den första var placerad, och det var inte Haldol.
Vi var förstås nöjda med vår dag ändå, och inte blev det bättre av att vi avslutade med ett besök hos Henja, som numera bor bara ett par kilometer från Ölmstad ridklubb. Hon gick på bete med en svart shetlandsponny, och de verkade trivas bra ihop. Henja såg välmående ut och verkar ha funnit sig väl tillrätta med sin nya familj, där hon får all den uppmärksamhet som hon hade önskat sig förut! Skönt när det går så bra, och jag tror att de kan ha många roliga dagar att se fram emot tillsammans. Detsamma hade vi ju hoppats på med Eros, och det är verkligen en fin liten ponny, men efter fyra månader hade han fortfarande inte riktigt landat och spänt av hos oss. Trots det fungerade både ridning och körning bra, men han hade en lite spänd och tuff attityd, som förvånade oss. Till sist fick vi nog en förklaring när de släpptes på sommarbete och flocken utökades. Till dess hade han gått ihop med Haldol och Desolett, och snabbt skaffat sig en position som ledare över dem. På sommarbetet släppte vi in även Muska och Finja i gänget, då ettåringarna fick bilda egen grupp. Eros ville då vara ledare för alla och angrep Haldol för att få ensamrätt till alla ston. Då tröttnade Haldol, och gav igen och var förstås den starkaste av de två. Eros ville dock inte ge sig utan fortsatte angreppen, trots att Haldol inte utmanade honom. Efter en vecka delade jag på dem, för det blev inte bättre, och där någonstans kunde jag förstå varför Eros var annorlunda än jag förväntat. Han hade helt enkelt inte riktigt accepterat att leva som valack, och som körhäst åt mig hade det nog varit OK, men som barnhäst till Unni var det inte rätt. Jag kom därför fram till att vi tyvärr måste sälja denna häst, som på många sätt ändå var en drömhäst - ett litet fint russ med stor charm. Jag kontaktade Åsa, som vi köpt honom av för att berätta (inget roligt samtal att behöva ringa, och jag ville absolut inte att hon skulle tro att vi var missnöjda med henne som säljare - att Eros inte var rätt häst för oss just nu var ju en annan sak), och efter ett par dagar ringde hon tillbaka och sa att hon ville köpa tillbaka honom. Jätteskönt att slippa sätta ut honom til försäljning, och jag tror och hoppas att det nu ska bli så bra som jag tror med denna lilla fina häst. Han var ganska stressad (som en liten flockhingst som har svårt att hålla ställningarna) när vi hämtade hem honom, men redan efter en timme i transporten var han helt annorlunda, och när vi väntade på Åsa fick vi se den lugna och kloka häst som vi anat att det finns i honom. Det stärkte mig i att detta var rätt. Jag vill också än en gång betona hur bra det känns att ha affärer med en så seriös säljare. Hon lämnade en fin och välskött häst med alla papper i ordning, och hon tog tillbaka honom fast hon inte var tvungen till det. Tyvärr inte riktigt lika fin, då han var ganska biten av Haldol och detta hade inte läkt ut helt då han åkte. Jag önskar Eros all lycka i framtiden och vet att i rätt hem är han en kanonhäst!
Dagen efter tävlingarna i Ölmstad var det dags att packa igen och resa ner till Torestorp- Kristvallas tävlingar i Kristvallabrunn, strax utanför Nybro. Så långt ¨ker vi normalt sett inte, men vad gör man inte för laget. Det var också en helt fantastiskt vacker försommardag som mötte oss där med blommande träd och ljuvliga bokskogar, så helt fel var det inte. Hela laget fick parkering intill varandra, och jag är så glad för den fina sammahållningen och stämningen i laget. Denna gång reds tävlingen utan hänsyn till kategori, och lagledaren hade satt Ella att starta sist, då hon har störst rutin att tävla. Först ut var Alma, som gjorde en strålande insats på sin fina B-ponny och red ihop 64%! Detta visade sig räcka till seger i kategori B, och var dessutom cirka fem procentenheter mer än senast - bra gjort! Ljungbys (som var det lag som blev tvåa i förra omgången) första ryttare red ihop 68%, men det var å andra sidan deras bästa ekipage från först omgången, och visade sig vara det även nu, så vi hade gott hopp för fortsättningen. Nästa ryttare var Emma, som denna gång fått låna ridskoleponnyn Liv, då hennes storasyster var på tävling med Paolo Pan (så nu kunde de andra lagen inte gnälla om att vi hade en gammal EM-ponny med oss). Hon gjorde en fin ritt och fick 61% för den, och det var bra gjort, men nu behövde vi lite mer för att kunna ta hem även denna deltävling. Tilda gick ut som tredjeryttare och fick 66%, vilket gav henne en andraplacering i kategori D (femma förra gången), och det gav laget nytt hopp. Ella fick med sig en tuff uppgift. Visserligen hade vi inte resultatet för Ljungbys fjärde ryttare, som red precis före Ella, men det var uppenbart att efter tre jämna ritter av de andra så behövde Ella rida ihop minst 199 poäng om Tranås skulle kunna vinna. Med andra ord: helst skulle hon upprepa gårdagens bragd och få mer än 70% igen. Det hade ingen ryttare fått under dagen, trots att det inte var så många kvar av de 35 startande... Men Desolett såg fin ut på framridningen och jag fyllde på med saft för att hålla humöret uppe på Ella, och hon verkade gilla utmaningen och red en jättefin uppvisning. Nu hoppades vi bara att domaren skulle tycka att den var lika bra som vi tyckte... Det tyckte hon! 204 poäng gav 70,34% och enda ryttare på hela dagen över 70% i lätt B! Seger i kategori C och Tranås ridklubbs lag vann även andra omgången av ponnyallsvenskan division 2! "Välridet! Fin eftergift och lösgjordhet. Bra vägar!" stod det i slutomdömet, som bland annat gav en åtta för korrektheten i uppvisningen.
Kristin himmelsfärdshelgen hann vi också med en träning för Sissi Lilja på torsdagsmorgonen och sedan raskt iväg till västgötaspecialen i Tånga hed, där vi ställde ut Humle och Inti i championklass. Båda fick excellent och Humle åkte ut när det var fem kvar, så han var snubblande nära en placering, men helt OK i denna hårda konkurrens. Vi gladde oss åt att se flera fina avkommor till båda, och Humles dotter Tasstrampets Gunborg vann en stor juniorklass och lyckades sedan ta certet framför nosen på Humles kullsyster Helvi - släkten är värst! Två av Gunborgs kullbröder visades också, men vi missade dem tyvärr, då de åkte hem efter visningen, som gick bra. Bra gick det också för Humles son Kåre, som var placerad i öppen klass, så det hade kunnat bli en avkommeklass om alla varit kvar. De är alla väldigt unga, så det kanske kan bli en annan gång. Vi fick ändå glädjen att för första gången visa i avkommegrupp, då Inti hade fyra fina avkommor på plats. Två aV Heddas valpar och två av Inas - alla riktigt fina och både typiska och väl könspräglade 8en tik och tre hanar). De fick en mycket bra kritik och gruppen blev tredjeplacerad av alla fina grupper på plats. Roligt och stort tack till alla som visade sina hundar i gruppen! Domaren skrev: "Mycket homogen avelsgrupp. Pappan har nedärvt sunda typmässiga individer. Väl könspräglade. Utmärkt anatomi. Alla med bra rörelser."
Ja, det blev en lång summering av två händelserika veckor. Ändå har jag inte berättat om hur duktiga alla, och inte minst unghingstarna, var när hovslagaren var här. Mycket annat finns det också att lägga till, och främst hade jag tänkt visa bilder från allt detta. Men nu är det dags att ladda för en ny vecka, så det får bli en annan dag.
Idag har vi varit på dressyrtävling i Rappestad, och Desolett fortsätter leverera. Trots att det blåste halv storm (inte hennes favoritväder) gick hon fint och stadigt, som nästan alltid, och det belönades med 63,8% i lätt B:1. Precis samma poäng hade ytterligare två av de 14 ekipagen i klassen, och en av dem hade mer på allmänt intryck och blev trea, medan Ella och den andra tjejen delade fjärdeplatsen. Bra jobbat! Haldol startade lätt A:P1, och gjorde en hygglig ritt utan allvarliga missar, även om jag tyckte att de gjorde en bättre uppvisning förra gången de red detta program. Helt OK resultat blev det i alla fall på denna nya och betydligt svårare nivå, då de fick 56 % och blev sjua av åtta startande i klassen. Ella vill mer, men vi påminde oss på hemvägen om att för ett år sedan var vi väldigt glada när Haldol fick 56 % i en lätt A:1, och nu tycker vi att det resultatet i en betydligt svårare klass är "sådär". Jaja, det är väl sättet att fortsätta utvecklas, och det är ingen tvekan om att det går framåt. Väldigt roligt var det också att Haldol idag var helt avspänd hela framridningen och inte alls bekymrade sig om de andra hästarna, som han gjort förut. Helt underbara att ha med sig är de också, då de kliver rakt in i transporten, och den som väntar står där helt lugnt och utan att göra väsen av sig. Gott!
Desolett Kry fjärdeplacerad i lätt B:1 i Rappestad idag.
Haldol Kry gjorde en bra ritt i lätt A:P1 idag i Rappestad och fick 56%.
April är snart slut och det är dags att sammanfatta många roliga och minnesvärda dagar, under en ganska kall månad, då snön envis bet sig kvar länge. Jag vill också passa på att tacka alla som hört av sig med uppmuntran eller kloka råd sedan jag skrev om mitt ben förra gången. Sedan dess har jag fått komma tillbaka til den läkare som opererade mig, och han var nog den första som förstod hur begränsad jag är av mitt onda ben när det gäller vårdpersonal. Han hade ingen säker lösning på problemet, men föreslog att vi ska prova att ta bort märgspiken och hoppas att det ska göra skillnad.
Tranås ridklubbs lag vann första omgången i division 2.
Till de mer minnesvärda dagarna hör nog dressyrtävlingen i Tenhult för en vecka sedan. Ella var dunderförkyld och hostig, men avböjde alla förslag om att bara ta med Desolett, som skulle gå i laget, eller andra ändringsförslag. Så vi åkte och kom fram i god tid så att vi hann se första lagmedlemmen i Tranås ridklubbs lag Alma. Hon red sin B-ponny så bra att det räckte till seger i kategorin och 59 % i lätt B:1. Lite senare var det dags för Ella på Haldol, som inte ingick i laget. Några småmissar mest på grund av att han reagerade på publiken på läktaren, men annars bra, och det blev 64%. Protokollet innehöll flera åttor och många sjuor, och i slutomdömet en sjua för lösgjordhet. Med det låg de väldigt länge kvar som placerade, även sedan nästa lagryttare Emma hade gått upp i ledning med 71% på den gamla EM-ponnyn Paolo Pan, som nu fått i uppgift att lära upp nya ryttare och rids av både Emma och hennes storasyster Elin. Ella startade i slutet av klassen med Desolett, och de gjorde en väldigt jämn och bra uppvisning, där inga betyg låg under 6 och slutomdömet var "Fin uppvisning" med sjuor på allt utom gångarterna. 69,48% räckte till en andraplacering i klassen, och därmed petade Ella ut sig själv med Haldol till en fjärdeplats, och det var med 12 startande tre placerade. Riktigt bra, och vilket läge för laget! Det visade sig senare att ingen av d-ponnyerna slog varken Paola Pans eller Desoletts resultat, och det kändes förstås fantastiskt bra. Sist ut i laget var Tilda, som vår enda d-ponnyryttare. Vi hade kommit utan större förväntningar, då de flesta i laget är unga och inte har så stor rutin, men inför Tildas ritt insåg alla att en normalbra prestaion av Tilda skulle ta laget till en säker seger för dagen. Det var förstås hårt tryck, men med 65% red hon hem det, och tog dessutom själv en femteplats i klassen. Alla fyra ryttarna alltså individuellt placerade, och laget segrare i första omgången bland åtta Smålands-lag! Almas ponny hade åkt hem, så till prisutdelningen erbjöd vi henne att ta Haldol, och det gick fint. Överdomaren tyckte att det var toppen att se två fjordingar komma in till prisutdelning, och flera andra kom också fram och gratulerade till fina ritter och duktiga hästar och ryttare. Roligt! Laget hade 68,736% i snitt (de tre bästa räknas) och tvåan Ljungby RK hade 67,011%.
Ella och Desolett tvåa i lätt B:1 med 69%!
Desolett fick alltså till och med bättre resultat än på clear round dressyren i början av april, då hon ju också gick en lätt B. Att det skulle gå lika bra när Haldol provade lätt A:P1 på riktigt hade vi inte vågat hoppas, eftersom han då fick 62%. Han gjorde dock en ganska bra uppvisning i Mjölby i början av april, och förutom ett onödigt avbrott i den förvända galoppen, då det var en solfläck där medellinjen skulle passeras, så såg det riktigt prydligt ut - och mycket mer koncentrerat än på clear round ritten. Jag var alltså nöjd med Ellas och Haldols prestation, men det var dessvärre inte domaren. 48,5% och inte ett positivt ord i kritiken. Inte just några goda råd på vägen heller, tyvärr. Vi tittade sedan igenom andra protokoll från denna domare (då det gått lite bättre, men aldrig riktigt bra) och kunde konstatera att något mer positivt omdöme än "rakt" på en del uppridningar hittade vi inte... Nåja, vi tar nya tag och tränar vidare. Det kändes dock rätt bra med resultaten i Tenhult med detta i färskt minne;-)
Ella och Haldol tränar hoppning.
I veckan har vi varit ett par dagar på tävlingarna i Göteborg, och det var förstås roligt och inspirerande. Ella var i sjunde himmelen då hon såg alla stjärnor och idoler på nära håll, och höjdpunkten var nog när jag klev fram till Patrik Kittel och fick fotografera de båda tillsammans. Men efter ett par dagar var det gott att komma hem och rida och pyssla. Vi har i helgen hunnit köra Eros med rockard, som vi nu har hittat och fått i ordning. Han tyckte att det var jätteroligt och skötte sig fint. Ella har ridit en hopplektion, och hon börjar tycka att även hoppning är roligt. Haldol har alltid älskat det och det riktigt lyser om honom när han hoppar! De hoppade en bana på 80 cm och det såg lätt ut. Vi har också lagat staketen och kunde släppa alla på sommarbete i eftermiddag. Härligt! Lite snurrigt och stökigt blev det, då vi grupperade om gänget och släppte ettåringarna för sig och resten i en annan hage. Men de ser ut att lugna sig fint och mumsar lyckliga på det lilla gräs som finns. Det blir hö ett tag till, men bra att de får vänja sig sakta.
Våryra i hagen!
7 april 1977 föddes min första fjordhäst Musella. Då visste jag inget om det, men i januari 1978 kom hon till oss, och inledde något som ännu varar, trots att hon är borta sedan många år. I år har vi en kylslagen dag med lite nysnö, och det var väl inte precis vad vi önskat efter denna långa, vita vinter. Men trots kalla nätter har den efterlängtade våren ändå gjort stora framsteg på sistone, och igår kunde Ella och jag rida på ridbanan för första gången på en månad. Unni var ute där dagen före, då hon och Eros nöjde sig med en lite mindre isfri fläck. Unni har inte kunnat rida så mycket i all is, men nu har hon och Eros kommit igång med lite trav. Igår köpte vi en rockard, som vi hoppas kunna köra med snart - ska bara fixa så att det är luft i båda hjulen först. Ella har slitit på med träningen trots dåliga förutsättningar med is och blåst, och har tillämpat uteridningsdressyr en hel del. Vi har förstås också åkt till ridhus ibland, och till Sissi Lilja varannan vecka. Vi var där senast i torsdags, och jag konstaterade att om man ska rida med en dotter som satsar på lätt A:P1 så är det bara att hänga med på de övningarna.... Så Desolet och jag övar på öppna (helt OK), sluta (svårare) och enkla byten (förall del) och förvänd galopp (inte vår bästa gren). Roligt är det i alla fall och Desolett är en fantastisk häst som alltid vill väl och är positiv. Ibland vill hon lite för mycket och då går det bara fortare och fortare...
Ella och Desolett värmer upp till lätt B:0.
Men hon har blivit allt bättre på att komma under sig med bakdelen, och på annandag påsk red Ella henne i en clear round dressyr lätt B:0 och fick då nästan 69%. Det var några sexor i slutet av programmet, och till sist en åtta, men annars var det en jämn rad sjuor för en fin och stadig ritt i fin form och med härlig bjudning. Ökningarna var de bästa jag har sett henne göra. Haldol fick en lite tuffare utmaning och gick sin första lätt A:P1 vid samma tillfälle. Han blev lite ängslig när han blev ensam i stora ridhuset och gnäggade några gånger, men annars skötte han sig fint och genomförde allt helt OK. Första halvan av åttvolten med åttameters volter gick superbra och fick extra beröm av domaren, men tyvärr gnäggade han sedan, så andra delen blev lite sämre. Han behöver ännu fila på ökningarna, men öppna sitter fint, och den förvända galoppen på serpentiner ser också bra ut. 62 % fick de för detta, och det är vi supernöjda med, och hoppas kunna komma upp till den nivån på riktig tävling också med tiden.
Ella och Haldol Kry.
Ella och Haldol Kry.
Ella och Haldol Kry.
Stilstudie av Haldol Kry.
Ja, det var en del av de goda nyheterna. Jag tror inte att jag har så många dåliga nyheter, men idag kommer en sådan. Det är dessutom en som bekymrar mig rätt mycket och som har fått mig att fundera på hur det blir med Stuteri Kry i framtiden. Först en bakgrund, ifall ni inte hängt med i turerna. Jag bröt ju benet (nedre delen av vadbenet och skenbenet) för snart 1½ år sedan, och blev då opererad med märgspik och hemskickad med beskedet att jag skulle bli helt bra, men att det kommer att ta lång tid. Det blev fyra månader på kryckor och sedan en lång tid för att få styrka i fotledens ledband och annat. I höstas var jag dock fortfarande halt och knappt ett år efter skadan opererades två av låsskruvarna bort. Jag blev bättre, och hade inte längre ont på natten, men slutade inte halta. Jag konstaterade själv att knäskålssenan var förtjockad och gjorde ont, och tog ny kontakt med ortopeden, som under alla mina återbesök bara avfärdat mina klagomål om ont i knäet med att det inte var så konstigt (då märgspiken slogs in därifrån) och nog skulle gå över. Efter samtal med någon i personalen fick jag en telefontid med läkaren, och sedan en undersökningstid hos läkaren, som konstaterade att det jag sa stämde och att de behövde uötraljuda senan. Detta hade jag redan räknat ut själv, men till skillnad från att gå till veterinären krävde detta remiss och besök på annat sjukhus, där de sa att min första läkare skulle höra av sig om svaret... Det dröjde, så efter två veckor ringde jag och fick veta att de skulle höra av sig. Efter lite tid till fick jag ett brev om telefontid för att den 4 april få svar på en undersökning som gjordes i februari och som de hade fått svar på samma dag... Och kontakten med sjukhuset togs långt tidigare, runt jul.
Tyvärr hade jag inte väntat på något gott. Läkaren var tvärtom mycket pessimistisk, och "hade inga äss i rockärmen". Från att ha utlovat att jag skulle bli bra och inte heller ha bekymrat sig om mitt ömma knä, så fick jag nu veta att det inte är en helt ovanlig komplikation att knäskålssenan reagerar negativt på att klyvas (som de gör när de sätter in märgspiken) och att detta leder til bestående smärtproblem. Det finns ingen behandling och det brukar bli långvarigt, ofta går det aldrig över...
Jaha, och här är då jag, i samma skick som för några dagar sedan, men jag kan säga att det är stor skillnad att hoppas att bli bra eller att inte längre våga tro det. Man kan hanka sig fram rätt länge på hoppet, men nu känns det svårare att göra det. Jag kan, när jag är som bäst, gå med ca en halv grads hälta, men annars är det nog oftare två grader. En vanlig hundpromenad på en halvtimme gör mig sämre och gör ont. Springa går inte alls. Det är alltså inte att tänka på att visa häst, knappast att köra in unghästar eller för den delen att köra lite skogskörning. Rida går hyggligt, men inte bra. Stå i lätt sits funkar dåligt, rida lätt en kort stund går an. Jag har också konstaterat att läkarens tidigare påstående att det inte finns några begränsingar i hur mycket jag får promenera inte stämmer. Ju mer jag går ju ondare får jag och ju haltare blir jag...
Detta har fått mig att inse att så länge jag har Ellas hjälp kan vi hanka oss fram, men det är inte vettigt att fortsätta föda upp unghästar, som jag har svårt att träna som jag vill. Sommarens föl kanske blir det sista. Jag ska minska på hästantalet successivt och känna efter vad jag kan och vad som funkar, och jag har provat att rasta hundarna med cykel. Det går an, men det tar mig inte riktigt dit jag vill. Även skidor funkar hyggligt - lagom långa turer och om det inte är isigt så att jag måste trycka till på skidorna i backarna.
Det är klart att det finns mycket jag kan göra och jag har mycket att glädja mig åt. Detta är ju ingen dödlig sjukdom, och jag får säga att jag är imponerad av dem som har allvarliga sjukdomar och håller humöret och modet uppe på ett fantastiskt sätt. Detta lilla var ett hårt slag för mig. Jag har fått en del käcka tillrop om vad jag kan göra istället, och jag tror inte att jag får svårt att fylla min tid, även utan sådana förslag. Jag ska själv känna efter vad som funkar och vad som blir bra och inte vända upp och ner på allt på en gång. Under tiden fortsätter vi att hanka oss fram, och för det mesta går det rätt hyggligt.
Härlig helg med SOL och bara lite blåst - visst är det ännu kalla nätter och här ligger snön, men nu har vi lite vårkänning äntligen! Vi har passat på att ta vara på det bästa av slutet på vintern, och har bland annat hunnit med många mysiga skidturer med hundarna. För er som är mina vänner på Facebook rekommenderas filmen på kvällens skidtur med Inti som draghund och och Ella och Humle som jagar ikapp så gott de kan! Den visar hur kul vi har med dessa glada grabbar! Humle har nu blivit pappa igen, då den trevliga tiken Grådvärgens Snorpan Sonja fick sju valpar (fyra tikar och tre hanar). Grattis och lycka till med en fin kull säger vi till Grådvärgens kennel i Habo, och vi hoppas kunna komma och titta lite längre fram i vår.
Grådvärgens Snorpan Sonja med sina valpar.
Under helgen har vi också hunnit med en dressyrtävling, då Ella red både Haldol och Desolett i lokal lätt A:1 hos Väderstads hästsportförening. Tävlingen var som vanligt väldigt trevlig och välarrangerad med trevliga funktionärer. Haldol gick superbra på framridningen, men blev lite skrämd av något före start, och hade sedan lite svårt att komma till ro. Han gick dock bättre och bättre i programmet, och börjar se riktigt stadig och säker ut. 55,8% blev det denna gång, och alltså ännu ett godkänt kval (även om det inte behövs fler). Kort om tid var det sedan till Desoletts start, då det bara var sex c-ponnyer, men "världens bästa hästskötare" hade sett till att lasta ut och leda runt henne så att hon var framskrittad. Unni filmade ritten, som jag inte trodde att jag skulle få se, men tack vare snälla klubbkamrater i Tranås risklubb hann jag smita in och se Ella rida. Sedan hjälpte Unni mig att lasta Haldol, efter att vi lett honom en stund, och så hann vi se även ritten med Desolett. Desolett var fin; pigg och stadig och bortsett från att hon blev skrämd precis före galoppökningen så att hon for iväg lite där, så tycker jag att det gick rikigt bra. Det blev dock "inte mer än" drygt 56%, men det var å andra sidan vad som behövdes för ett tredje godkänt kval, så nu håller vi alla tummar för att få åka till NM fö fjordhästar med båda två. Dessutom ska vi komma ihåg att för 1½ år sedan hade vi varit jätteglada för dessa resultat, men utvecklingen har gått framåt, och det är ju bra det.
Desolett Kry utsågs till dagens favorit av en annan ponny-mamma.
Haldol Kry.
Igår på tävlingen fick Ella frågan om att vara med i Tranås ridklubbs division 2 lag i dressyr, och efter en koll i almanackan väljer vi att planera om vårens tävlingar för att kunna vara med. Det känns roligt och spännande att vara med i laget, som verkar bli två b-ponnyer, en d-ponny och så Desolett, som är kategori c. Eftersom Ella satsar på att låta Haldol prova lätt A P:1, är valet för laget givet Desolett. Och även om hon inte har samma talang för förvänd galopp så är det frågan om hon inte är mer stabil i lätt B, så vi tror att det blir bra.
I helgen har vi också passat på att lastträna alla tre unghingstarna, som nu går in fint ensamma. De är alla väldigt trevliga att hantera och kommer också alltid och anmäler sitt intresse själva och vill bli fångade. Roligt att arbeta med sådana hästar! Eros var också glad när Ella och jag körde honom igår. Den stora kälken är dock väl tung, så vi hoppas hitta en lagom rockard snart. Idag red Unni ut på Eros tillsammans med Ella och Haldol. Jag fick promenera med, och vi fick en skön tur, som Unni var väldigt nöjd med.
Det har inte varit lätt att träna den senaste tiden, då det har varit isigt och hårt underlag, och till det en kall vind. Ella har ändå kämpat på bra, och tränat mycket dressyr under uteritter. Vid senaste Sissi-träningen fick hon beröm för att halterna har utvecklats mycket. Hon passade då också på att rida igenom programmet lätt A P:1, och visst är det en bit kvar innan allt sitter som det ska. Vi kunde dock glädja oss åt att den förvända galoppen i serpentiner såg väldigt stadig och fin ut, och även öppna går galant. Sluta har de lite mer kvar att öva på, men Haldol har lätt för sidvärtsrörelser, så det ska nog komma det också. Desolett och jag passade på att vila och titta medan Ella red programmet, men annars hade även vi ett bra träningspass, och inte minst travökningarna blir bara bättre och bättre. Galoppen blir också allt bättre, men svårare förvänd galopp än genom två hörn ger vi oss inte på. Hon är ändå en fröjd att rida med sin arbetsvilja och positiva attityd där hon alltid vill göra rätt. Haldol har samma fina inställning, men lite mer glimten i ögat, vilket Ella bara tycker är roligt numera.
Ella och Haldol inför start i lätt A:1.
För en vecka sedan var vi på dressyrtävling i Mantorp, då det var regional ponnytävling. Ella startade Desolett i lätt B:1 och blev fyra av sex, med sjuor bland annat för båda galoppfattningarna. Det var Desoletts första start på ungefär ett halvår, då Ella inledde säsongen med bara Haldol för att fokusera på hans SM-kval som nu är klara. Haldol startade lätt A:1 och klarade än en gång godkänd kvalgräns. De gjorde en jämn och prydlig uppvisning, utan underkända betyg, och Ella fick 6,5 både på sitsen och på korrektheten i uppvisningen.
Ella och Desolett i spegelritt med sig själva!
Ella och Desolett värmer upp till lätt B:1.
Tack vare att snön har legat kvar har vi kunnat fortsätta med skidåkning. Humle fick träda in som första draghund, då Inti var på kärlekssemester i Skåne hos Dangas kennel under en dryg vecka. Han verkar ha trivts utmärkt med många fina löptikar omkring sig, och kom hem lika glad och fin som vanligt. Allra gladast var nog Humle när Inti återvände. Inti hade dock inte lyckats charma den fina Petronella, trots goda försök, men han blev inte lottlös utan fick istället para hennes mamma Dangas Nala-X, som är både trevlig och fantastiskt meriterad. Vi är stolta över att Dangas kennel valde Inti igen och hoppas på en fin valpkull längre fram i vår. För Humles del är det snart dags att bli pappa igen. Vi har fått rapporter om att Grådvärgens Snorpan Sonja är dräktig, och hoppas att allt ska gå bra med valpningen.
Hassle Kry.
Hassle Kry.
Jag var inte nöjd med fotona på Hassle förra veckan, då han stod och vilade (eller på andra bilder inte såg bra ut på annan del), så igår gjorde vi ett nytt försök lite tidigare på dagen, då vi inte var stressade av att solen höll på gå ned. Resultatet ser du ovan - bättre, tycker jag! Han är riktigt snygg, och han är så följsam och trevlig att arbeta med också. Ja, de är de alla tre småpojkarna. Det märks att de har blivit ettåringar och mognat mycket till trevliga och lite mer självständiga unghästar. De växer så att det nästan syns för varje dag, och nu är de igång och fäller bra. Det blir spännande att se vad som kommer fram under all ull strax -tror att de kommer se riktigt bra ut då! Ajke och Hejde fick stanna kvar instängda i lilla lunchhagen, så att vi inte skulle ha fler som försökte klämma sig in på kortet, men förstås tog jag en bild på dem också!
Ajke Kry och Hejde Kry.
Blåsigt och lite kallt i vinden var det igår, men då blev luggarna härligt rufsiga och fotovänliga, så jag bjuder på bilder på Desolett och Haldol också. Här ligger ännu snö, och vi har kommit igång fint med att tolka på skidor efter hundarna. Inti fattade väldigt snabbt hur det ska gå till, men även Humle börjar att uppskatta detta, och kommer och låter sig träs in i selen när jag lyfter ner den. Annars gillar han verkligen inte kläder, som strider mot hans frihetskänsla, och reflexväst tycker han är helt onödigt. Selen innebär dock något kul, så den är OK. Den här helgen har det bara blivit Humle som vi har tolkat efter, för Inti har åkt på kärlekssemester i Skåne hos Dangas kennel, där vi hoppas att han ska charma deras fina Petronella. Hon är en riktigt trevlig och snygg tik, så det vore ju väldigt intressant med en kull med dessa föräldrar. Det går riktigt bra för både Humles och Intis valpar i tidigare kullar. Flera är höftledsröntgade med godkända resultat (och så vitt jag vet har ingen haft anmärkning), och Inti har också fått barnbarn i Frankrike. Flera har också gjort bra resultat på utställningar och verkar vara trevliga familjehundar. Roligt att höra! Unni saknar sin Inti, men Humle verkar ta det med ro att han är borta, och när nu Humle kommit igång som draghund så är det helt OK för alla.
Haldol Kry.
Desolett Kry.
En härlig februaridag med lagom mycket snö och på eftermiddagen riktigt härlig sol! Vi har förstås passat på att åka skidor, och vi har nu köpt en riktig dragsele. Inti älskar att rusa på framför skidorna och drar riktigt duktigt, och det är härligt att åka efter. Humle är lite mer ojämn i draget, och har också lite svårare för att anpassa sig till att få på sig så mycket "kläder" så han slokar lite av bara detta, men kom igång han också, så vi köper nog en sele till efter att ha provat med en. Kanske hinner vi inte åka så mycket mer i år, men det kommer nya vintrar. Ännu ligger dock snön fin, och det passar bra att tolka efter dem nu då det är löpande tikar lite varstans, och vi håller grabbarna kopplade för säkerhets skull. Annars brukar de ju hänga med lösa, men nu står öronen rakt upp som kyrktorn när de kommer ut, och då vet jag att det är fara å färde...
Vi passade på att fotografera våra fina ettåringar i det vackra vädret. De bjöd på mer eller mindre hyggliga uppställningar (inte alldeles lätt att få ordning på både ben, öron, svans och allt det andra), men jag tycker att de är riktigt fina alla tre. Alla är till salu, och alla är välhanterade och väl uppfödda, så kom gärna och hälsa på dessa fina grabbar om du går i hästköpartankar. Mer information om dem finns på till salu-sidan. Hejde och Hassle passade på att bjuda på lite lek också när jag hade kameran framme.
Ajke Kry.
Hejde Kry.
Hassle Kry.
Hejde Kry och Hassle Kry.
Hejde och Hassle leker.
Hejde och Hassle leker.
Hejde och Hassle leker.
Ridit har vi också gjort förstås. Eros är så glad när han får vara med, och Unni tycker mer om honom för varje dag. Hon tränar vägar på ridbanan, och övar mycket halter och igångsättningar, och det går riktigt fint. Ella ligger i och trimmar inför tävlingssäsongen. Vi har kommit igång bra och har varit hos Sissi Lilja tre gånger på en vecka, och dessutom vanliga träningar hemma utan och med Annika som tränare. Jag rider Desolett så ofta jag hinner, och Ella rider förstås både Desolett och Haldol flitigt. Båda utvecklas fint och börjar ha en riktigt bra grundform med lite högre nacke än tidigare. Desolett har utvecklat både travökningar och sidvärtsrörelser jättebra, men tycker att förvänd galopp är knepigt om det blir svårare än i lätt A:1 programmet. Haldol har lätt för både förvänd galopp och sidvärtsrörelser, och nu börjar ryggningarna funka lite bättre. Hittills har de i alla fall inte varit underkända på årets tävlingar, och vi hoppas få dem ännu bättre efterhand.
Jag har varit på kallblodsdomarkonferens och presenterade fjordhästen där. Roligt och trevligt! Jag ligger lågt med att döma för närvarande, men det är trevligt att hålla sig uppdaterad i den mån det går. Ponnydomarkursen missade jag till förmån för en dressyrtävling.Jag såg på Facebook att Grånosa fått prova på löshoppning, och hon såg fin och trevlig ut - roligt att följa med vad som händer med våra uppfödningar. Jag fick också brev från Indors ägare, och hon berättade att han är till salu och att han är en väldigt trevlig häst. Jag hoppas få lite mer upplysningar, så jag kan återkomma och berätta om någon är intresserad. Han är sex år och son til Desolett (och e. Ingvar Halsnaes) och alltså Haldols halvbror, så nog har han förutsättningar att vara trevlig. Jag hoppas att han ska komma till ett nytt bra hem.
Två veckor varav en härlig sportlovsvecka har hunnit passera sedan jag skrev senast. Vi har haft perfekt sportlovsväder med en decimeter snö, temperaturer lite under noll och lugnt och fint. Så vi har förstås passat på att åka skidor, vilket hundarna älskar att hänga med på. Vi har förstås också ridit, och även kört litegrann. För en vecka sedan var det dags för säsongens andra dressyrtävling, då Ella startade Haldol i Lätt A:1. De red ihop 61,3%, vilket innebär att de klarade det tredje kvalet av tre och nu är klara för fjord-SM. Ella har nu kvalat både Desolett och Haldol i dressyr och i bruksridning på fjord-SM plus att Ella är kvalad till SM i bruksridning.
Haldol Kry fick 61,3% i lätt A:1 i Linköping.
Unni tolkar på skidor efter Humle.
Det lutar nog allt mer åt att det är Haldol som får följa med till SM i bruksridning, då han bara går bättre och bättre där. Det är gatubrunnen som behöver trimmas, då han verkar tro att meningen är att man inte ska kliva på den, och därför kliver fint över varje gång med sin långa, härliga skritt... Han är inte rädd för den, men bommarna ska man ju inte kliva på, så varför denna? Igår hade Tranås kusksällskap en tävling i bruksridning, och det blev 13 starter efter några strykningar på slutet, och vi hade en riktigt trevlig dag. Första klassen var debutantklass för barn, och här tävlade fem duktiga barn mellan tre och tio år, och det var så gott att se hur deras ponnyer tog hand om sina ryttare. Unni red Haldol och han blir så försiktig med liten ryttare att han knappt vågar trava! De slutade på en tredjeplats. Det gav mersmak att ha en riktig debutantklass där hjälp var tillåten och en del av de svårare hinderna inte ingick. Jag tror att detta är riktigt bra övningar när man ska lära sig att behärska sin häst.
I den "riktiga" klassen kom åtta till start, merparten fjordingar (medan Haldol var ensam i barnklassen, där russet Sickan var den stora stjärnan). Ella startade både Haldol och Desolett, och bortsett från att Haldol som vanligt klev rakt över gatubrunnen gjorde han en stabil och fin insats, men då plattan är dyr blev det till slut en tredjeplats i klassen, som vanns av Jenny Holmqvist på Lyckängs Rex. Desolett var på sitt mera laddade humör och sprang rakt igenom en halt - det hjälper inte att stanna strax efter, och Ella lotsade henne till en fjärdeplats. Bra insatser av alla, och jag tror att alla var nöjda med dagen. Roligt att kunna komma igång medan snön ännu ligger, och ridhus är egentligen alldeles lagom stort för bruksridning - banan blir inte alltför dryg med onödiga transportsträckor då.
Eros fick inte följa med denna gång, då transporten tar bara två hästar, och vi behöver lära känna honom lite mer. Annars går det stadigt framåt, och Unni rider honom med ett leende nu. De är så söta tillsammans, och vi tar det i Unnis takt, vilket ännu så länge betyder skritt. Vi har också kört honom för kälken igen, och han visade då tydligt att han förstått hur vi vill att han kliver i skaklarna, och gjorde rätt direkt. Sen drar han lugnt och energiskt, och verkar vara en riktigt fin liten körhäst. Vi har också kommit igång med träningar för Sissi Lilja igen, efter ett uppehåll under vintern då Sissi varit sjukskriven. Vi red ett dressyrpass både torsdag och fredag på sportlovet, och jag förstår inte vad hon gör för att få oss att bara rida bättre och bättre, men man kommer därifrån med ett leende varje gång. Desolett blir bara piggare och piggare, och ibland kan det bli nästan för mycket, men oj vilka fina travökningar hon bjöd på senast! Jag har så fullt upp med att rida att jag inte mycket hinner se av Ella och Haldol, men de verkar också utvecklas fint, och han är härlig i sidvärtsrörelserna, och galoppen blir bara bättre och bättre. Ella har så smått börjat hoppas på fjord-NM i år, och vi får se om hon kan komma med. Kunde ju vara roligt att passa på som junior!
Unni rider Eros
Eros framför kälken - linan på eftersom vi ännu inte känner honom, men han verkar stabil.
Nu när SM-kvalen är klara är Ella lite friare att rida vilka klasser hon vill, och på nästa tävling tar vi med både Desolett och Haldol, medan vi på de båda senaste anmält bara Haldol för att kunna lägga fullt fokus på honom i lätt A:1. Ellas mål är att prova lite svårare klasser, men det är rätt stort kliv till lätt A:P1, som är den som oftast finns, så vi spanar efter något mittemellan att prova med först. På träning gör de allt även i P1:an, men det är inte riktigt samma sak att pussla ihop det i ett tätt program. Vi kommer troligen inte att tävla riktigt lika intensivt som förra våren, då det var full satsning på SM-kvalen. Nu ligger vi bättre till i tiden och kan välja vad som känns lagom den här säsongen.
Precis som vi verkar många andra njuta av de lite längre dagarna och får lättare att komma ut med sina hästar. Vi får en hel del rapporter från våra uppfödningar, som verkar sköta sig bra. Djusa har både varit i ridhus och tränat ridning och på körtur med vagn. Hon får lika mycket beröm för sin fina insida som för sitt vackra yttre. Halling och Iso jobbar på, den första med sadel och promenader som nybliven så kallad treåring och den andre med sköna uteritter. Ala verkar också ge mycket glädje till sin ägare, och Grånosa är en annan unghäst som ser ut att utvecklas fint. Även om jag inte har nämnt alla här så ska ni veta att jag uppskattar era rapporter och bilder! Men idag blir det inte lånebilder på slutet, utan i stället bilder från gårdagens bruksridning, och sist några bilder från dressyrtävlingen i Jönköping:
Unni rider Haldol i bruksridning.
Haldol skötte sig som vanligt bra även med Ella.
Ella startade även Desolett med en godkänd runda som resultat.
UBäst i barnklassen var Freja på snälla russet Sickan.
Frejas lillasyster Idun fixade det också galant med pappa Stefans hjälp - och fick bättre poäng än pappa!
Vidar gjorde också en bra insats.
Linn red sin Diva.
Vinnare av de stora blev Jenny på Lyckängs Rex.
Charlotte på Chenell blev tvåa.
Sanna (och sedan Stefan) red Simbo - enda stora hästen, och han fixade det fint!
Nora på Saga.
Amanda på sin Shamsin.
Ella på Haldol Kry.
Ella och Haldol - kvalade till fjord-SM.
Ella och Haldol värmer upp till dressyrtävling.
En härligt solig och vacker helg har det varit. Tyvärr också hårt och halt på marken, då snön är borta, men en del isfläckar finns kvar. Ridbanan är oridbar, men ett par dagar mitt i veckan kunde vi använda den då det var töväder. Vädret passade perfekt för en skrittur med Eros och Desolett. Jag ledde Eros, då Unni ännu är ängslig, men han skötte sig perfekt, och hon var nöjd och glad efteråt, trots att hon inledde som en äkta "Ella-lillasyster" med att tycka att det gick lite fort i skritten (jag har hört det förr...). Storasystern har dock tagit sig betydligt med tiden och kan numera bara skratta och tycka att Haldol är mysigt glad och busig om han lägger in ett litet skutt i galoppen ibland. "Det är snälla skutt" säger hon. Ella och Haldol var på årets första dressyrtävling i år och red lätt A:1. Förutsättningarna var kanske inte de bästa med Ella sjuk förra veckan och fortfarande hostig, och dåligt underlag att träna på den senaste tiden, men det var dags att komma ut och träna på att tävla igen efter månag månaders uppehåll. Ritten blev lite för seg och saknade det fina tryck som de brukar kunna ha, och domaren låg relativt lågt i skalan, så det slutade med knappa 53 %, vilket förstås var mindre än vad vi hoppats på, men det är bara att ta nya tag. För övrigt skötte sig både häst och ryttare utmärkt och jag måste säga att det är smidigt att vara ute med en valack, även om jag tyckte att han var väldigt snäll som hingst.
Även Ismo har gått samma öde till mötes, efter stor vånda hos ägaren, tror jag. Han kan nu njuta av livet i flock med en massa snygga och trevliga ston, och jag tror att han verkligen uppskattar det. Ett gott hästliv är viktigt, och Ismo har lämnat så många fina och trevliga avkommor att det känns som ett klokt val nu. Vad som är riktigt glädjande för oss med tanke på Haldols kastrering är att Muska är dräktig. Vi kollade henne i höstas och då var hon dräktig, men jag har ändå inte riktigt vågat tro på det, men hon är fortfarande dräktig och börjar också bli lite rund om magen. Hon kommer inte att föla förrän i juli, troligtvis, men det är helt OK. Jag håller nu tummarna för att allt ska gå bra och allra helst önskar jag förstås ett stoföl som är lika fin som de båda hingstungar som Muska fått efter Haldol.
Våra ettårshingstar växer och utvecklas fint. Igår passade vi på att lastträna dem en i taget och alla klev snällt och smidigt in i transporten. Hassle gillar inte att ta godis ur handen, men vi har kommit på att han gärna följer ett morotsspår in i transporten. Jag har aldrig gjort så förut, men det funkar på honom. Han uppskattar också att klias. De andra gillar både godis och att bli kliade, och allra mest lättmotiverad är Hejde som verkligen älskar att få vara med och träna. Vi tog också in dem i stallet för att kolla hur stora de är. Hassle är 131 cm, Ajke 128 cm och Hejde 121 cm över manken. Jag har ju tidigare skrivit att Ajke är tingad och han skulle säljas som hingstämne, vilket gladde mig. Det visade sig när det var dags för leverans att vi inte var överens om villkoren för det hela. Jag såg det som självklart att gällande regler ska följas och därmed krävs det ett hälsointyg innan hästen kan passera en landsgräns. Köparen var inte villig att ta denna kostnad, så Ajke får stanna tills vidare och vi hoppas hitta ett annat bra hem åt honom. Det är en både snygg och trevlig unghingst som dessutom har fina rörelser, så jag tror säkert att det ska ordna sig. Unni var dessutom inte ledsen att hennes favorit stannar ett tag till.
Under veckan har Humle blivit morfar till en kull på hela tio valpar, då Intis halvsyster (och Humles dotter) Sänningegårdens Kajsa Kaksmula fick sin första kull. Grattis till detta fina gäng!
I fokus på denna sida är förstås våra fjordhästar, men en del annat kommer också med, och först ut idag blir en liten rapport om hundarna, och då främst Humle. Han har under veckan parat den trevliga tiken Grådvärgens Snorpan Sonja. Det hela kunde lösas tack vare välvillig hjälp av Humles och Intis uppfödare, som kom hit och skötte det hela medan jag var i Stockholm, och det blev en smidig och bra parning. Dagen efter tog jag med Humle till jobbet och sedan lånades han ut över dagen för en andra parning, och det hade gått lika fint då, så nu hoppas vi på en fin kull om ett par månader. I Humles allra första kull, som är Sänningegårdens stora och fina K-kull med Soija som mamma, har Kira Karamell blivit slovensk utställningschampion - grattis! Hennes kullsyster Kajsa Kaksmula är högdräktig och väntar valpar inom några dagar på Sänningegårdens kennel, och Humle blir alltså snart morfar! Spännande! Idag har vi haft besök av Bitte tillsammans med Soija, Helvi och Sofia, och alla fem hundarna lekte så det stod härliga till i trädgården. De tycker verkligen om varandra, och lilla SOfia tyckte först att de stora var väl vilda och frimodiga, men efter en stund hängde hon på och njöt av leken hon med. Härligt att se sunda och trevliga hundar! Det är hyggligt skidföre och vi åker också en hel del skidor och tar med hundarna, och det uppskattar de verkligen också.
På hästfronten har det annars varit lite lugnare den senaste veckan - eller rättare sagt mest stalltjänst. Ella fick hosta och feber så jag har slitit på ensam i stallet och inte hunnit så mycket mer. Vi tränade i onsdags, och Ella börjar så smått komma underfund med ryggningarna, men sedan har hon mest intagit sängläge. Idag red vi dock ut en tur på Haldol och Muska, och trots en lite kall blåst var det riktigt härligt i skogen, och hästarna var superhärliga att rida! Hon hjälpte mig också igår så att jag kunde köra Finja för kälken. Trots att det är ungefär två år sedan sist, så stod Finja stilla och bra när vi spände för, och hon var lika obekymrad om skakel och skrapljud som förut, så bortsett från ett lite ojämnt drag (ska det ta emot såhär? - jaha, OK då), så gick det alldeles prima, och känns bra att vi kan varva ridningen med lite körning. Vi var också på Östergötlands FFs årsmöte igårkväll, och jag fick äran att leda kvällens förhandlingar. Ella hämtade prestationsmedalj i brons och i guld till Haldol, båda i dressyrridning - roligt. Han har brons i bruksridning och i skogskörning sedan förut, så nu får vi se vad nästa ska bli - kanske en silvermedalj i dressyr, som vi inte hann med i fjol? Eller varför inte hoppning - tror jag han själv tycker.
Hassle Kry och Hejde Kry
Muska med våra tre ettåringar en riktigt kall dag.
Två veckor sedan jag skrev senast och mycket har hunnit hända, trots att det mest varit vanliga vardagar. Till att börja med ganska intensiva sådana, då marken var hård och hal, så det blev till att åka till ridhus så mycket som vi orkade och hann. Bra träning för Haldol och Desolett, men jag tyckte att det var skönt när det kom lite snö så att underlaget blev hyggligt ridbart hemma. För en vecka sedan passade vi på att checka av tävlingsformen inför den stundande säsongen, då Ella inte har tävlat sedan början av september. Hon red både Haldol och Desolett i lätt A:1 på clear round i Mantorp, och båda gick över kvalgräns. Denna tävling var förstås inget kval, men känns bra att det räckte så långt. Det gav också en del insikter om vad som behöver tränas vidare med, men också kvitto på vad som utvecklats. Haldol fungerar fint som valack. Han var ju snäll även förut, men intresset för allt som händer runt om har avtagit, och det är skönt!
Klints Eros
Klints Eros
Eros och Haldol bekantar sig.
Den största nyheten är dock en ny häst i stallet i form av gotlandsrusset Klints Eros. Han är fyra år e. Kanalje u. Milma mf. Bokar, och han kommer snart att få en egen sida. Vi hittade honom efter tips och rekommendationer, och vi hoppas att han ska vara en ponny som Unni ska trivas med och känna sig trygg med. Hon blev ganska skrämd av att bli avkastad ett par gånger i höstas av lånat russ, och hon var först ganska tveksam till att det var ett annat brunt russ - "han ser ju likadan ut"... Men vi enades om att han verkar bra, och nu har Eros varit hos oss i drygt en vecka. Han är ett tvättäkta gotlandsruss, dvs född och uppvuxen på Gotland, men han tog resan hit med båten med ro och kom fram utan att ens vara svettig. Jag blev också glad av att se en välskött och blank liten ponny, som är välhanterad av en uppfödare som verkar lägga vikt vid samma saker som jag. Eros visades på hingstpremiering för ett år sedan och fick då 38 poäng samt gjorde ett bra körprov. Han kastrerades sedan och har också blivit inriden under hösten. Han är alltså inte så rutinerad ännu, men visar ett gott temperament, och Unni och han börjar bli vänner. Den första veckan har han mest fått bli ompysslad och lite tömkörd, och fått lära känna oss och sina hästkompisar. Han går med Haldol och Desolett och när vi släppte ut honom på morgonen efter han kommit så gick han bara fram och började äta med de andra. De är snälla så han fick vara med. Senare på dagen testade de läget lite mer, och särskilt Haldol och Eros busade så att det stod härliga till. Desolett ville inte vara med på sådant och höll sig på sin kant. Under veckan har Eros tagit för sig allt mer, och nu är de två stora fjordingar som får flytta på sig när det kommer en liten brun och säger att maten är hans... Det är lite smågruff från Eros sida, men inget dramatiskt, och jag tror att det ska kunna fungera fint.
Igår tyckte vi att det var dags att köra Eros, inte minst då vädret var lugnt och härligt. Vi drog fram kälken, som förstås hade alldeles för långa skaklar, och satte för säkerhets skull på en lina som Ella höll i. Vi känner ju inte varandra än, och jag hade inte lust att det skulle gå fel på första körningen. Eros skötte sig exemplariskt, och drog den ganska tunga kälken så fint och lugnt. Unni fick prova att åka med lite, och så passade hon på att ta några bilder på körningen. Idag var det dags för ridning, och vi hade bestämt att vi skulle gå en liten tur med Unni på ryggen och mig som ledare samt Ella och Haldol som sällskap. När vi kom ut på åkervägen visade det sig dock att det inte bara blåste lite, utan det kom häftiga kastvindar som rev ner rimfrosten i stora flygande moln. Både Eros och Haldol blev lite spända och trampade lite extra, och vi bestämde oss därför för att återvända hem och rida mer en annan dag när det var bättre förutsättningar. Vi hade också planerat att köra Finja med kälken, men eftersom det var blåsigt på fältet och hon inte är körd på två år så tyckte vi att vi kunde invänta bättre förutsättningar. Hon gick väldigt bra med kälken för två år sedan, men sedan blev det inget kört förra vintern på grund av att jag gick på kryckor, och sedan har det inte blivit av. Vi pratade om att köra i somras, men valde då att fokusera på att få henne inriden.
Inti älskar vintern!
Sista dagen på en lång och härlig julledighet - känns helt OK att åka till jobbet imorgon. Trivs ju där också. Men visst har det varit härligt att ha tid med hästar och hundar. Hundpromenader har jag dock till största delen överlåtit på Mia för att spara min onda knäsena, och hoppas att den ska bli bättre. Att rida verkar den inte lida lika mycket av, och det är ju alltid något. Ella och jag har jobbat på med ridningen, även om väglaget har varierat, och stundtals varit oridbart. Flera härliga uteritter har vi fått, och inte minst har det visat sig att Muska och Finja fungerar väldigt bra ihop. Finja har också tränat på ridbanan, och gör fina framsteg. Desolett och Haldol jobbar också på bra. Den allra största utvecklingen har vi dock sett hos våra nyblivna ettåringar. De har fått gå på många små promenader, blivit lasttränade och allmänt hanterade, och de är nu verkligen trevliga alla tre. Idag lastade vi dem i transporten, och alla gick in fint, och alla verkar se fram emot våra små träningar, och de kommer och anmäler sig själva. De skötte sig också prima när hovslagaren var här för några dagar sedan. Hassle verkar ha kommit över den skepsis mot oss som grundades då han hade en hovböld i höstas, och då förstås allt vi gjorde ledde till att han kände av sin onda fot. Nu står han först i kön och vill också vara med, och han är både snygg och trevlig. Han går gärna först på promenader, och är lyhörd och intresserad. Hejde är myskillen i gänget och totalt okomplicerad på alla vis, medan Ajke är den som måste undersöka allt närgånget och gärna drar ner kvastar och annat som kan finnas i vägen. Det oroar dock inte honom nämnvärt, utan han verkar mest tycka att det är kul att det händer något! Alla tre busar runt i hagen och växer och musklar sig fint.
Vi blickar fram mot sportlovet redan och har precis planerat in en bruksridningstävling för Tranås kusksällskap den 16 februari i Björnklo. Hör av dig till Helena om du vill vara med. Info kommer säkert snart ut på kusksällskapets hemsidan. Vi har också skapat en facebook-sida för Stuteri Kry, och den kan du följa på Facebook.com/Stuterikry . Vi har grundat för fortsatt tävlande genom att ha fått Haldol slutmätt som c-ponny. Han var totalt avspänd, så all oro att han skulle vara för stor var obefogad. Härligt! Vi ser fram emot 2013 och hoppas på ett bra år och många trevliga möten med nya och gamla vänner.