FJORDHÄSTSTUTERI KRY
OM OSS
Helena har hållit på med fjordhästar sedan
1978, då hon efter mycket tjat fick sin far att köpa en häst.
Det var Musella 1654, som inköptes som niomånaders fölunge.
Med Musella utvecklades hästintresset, och hon fick vara med på
allt ifrån ridläger till körtävlingar. Hon användes också i
avel, och av de tre föl hon fick hos oss, blev den första en
premierad hingst; Musse Pigg 131.
Sedan byttes Musella mot den musblacka Klarette 1967, som blev avelssto hos Helenas föräldrar, och där ligger som stamsto för uppfödningen, som nu övertagits av Helenas bror Bengt. Lite Musella-blod finns dock också kvar genom Kruska 2646, en dotter till Musse Pigg 131 och Klarette 1967. Hos oss finns en annan musblack Klarette-dotter, nämligen Muska 3145.
Helena har under många år ridit på ridskolan i Skånes Fagerhult, och tävlade också deras lektionsponnyer upp till lätt A dressyr och lätt B hoppning samt debutant fälttävlan. Efter ponnyåren blev det endast sporadiskt tävlande på stor häst. För närvarande räcker tiden inte till för att tävla.
På ridskolan fick Helena hjälpa till med inridningen av ett par av deras unga connemaror, och stor erfarenhet av unghästutbildning gav också tre somrars arbete vid Smedhults new foreststuteri. Även hingsthållning ingick i arbetsuppgifterna här, och ytterligare erfarenhet gav en sommar vid Kärlingehults stuteri med fjordhäst och shetland.
Efter avslutat gymnasium utbildade Helena sig till veterinär, och arbetade under ca 14 år som privatpraktiserande veterinär vid Tranås veterinärpraktik, efter att innan ha provat på lite olika saker som smådjurspraktik, arbete vid slakteri och som distriktsveterinär. 2009 var det dags att gå vidare till nya erfarenheter, och arbetsplatsen är nu Jordbruksverket i Jönköping. Efter att ha börjat som handläggare på Enheten för idisslare och gris, arbetade Helena 2010-2012 som enhetschef för Enheten för häst, fjäderfä och vilt, och mellan augusti 2012 och 15 april 2014 arbetade hon som djurskyddschef på Jordbruksverket. Den 15 april 2014 började hon som veterinärinspektör på Jordbruksverket. Från den 27 augusti 2014 arbetar Helena som djurhäsloveterinär hos Växa Sverige med placering i Tranås.
Till fritidsintressena hör, förutom de egna hästarna, även exteriörbedömning, och många helger har ägnats åt att döma utställningar. Helena är godkänd domare för alla ponny- och kallblodsraser, och är internationell domare för fjordhäst. Hon är också godkänd id-kontrollant och chipmärkare för alla raser, och har utbildat ett stort antal chipmärkare för häst, efter att ha varit pionjär på området.
Bland många styrelseuppdrag kan nämnas att Helena har varit ordförande i Norra Skånes fjordhästförening och sekreterare i Svenska fjordhästföreningen samt redaktör för dess medlemsblad Lill-Blakken. Mellan 1999 och 2003 var hon ordförande i Svenska fjordhästföreningen, och ingick sedan under tre år i valberedningen. Helena är med i Östergötlands Fjordhästförening.
Helena är också medlem i Jönköpings läns kusksällskap, , där hon ingår i styrelsen som ledamot, efter att ha varit suppleant 2013. Hon är också medlem i Tranås ridklubbs kusksektion och Tranås ridklubb samt rasklubben för västgötaspets.
Peppe heter egentligen Per-Olof. Som barn var han med en del med systarnas hästar, och har sedan ridit en del turer på islandshästar och annat. När beslutet fattats att köpa egen häst föll valet på fjordvalacken Wille, som gått som turridningshäst i Ockelbo, och var allmänt omöjlig. Trots det gillade Peppe sin fjordhäst, och blev medlem i Stockholm-Uppsala fjordhästförening. Det ledde till att Helenas och Peppes vägar korsades våren 2003, i ett skede då båda separerat från tidigare förhållanden, och så blev både familjen och hästflocken större. Peppe har tidigare bland annat arbetat som miljösamordnare vid SAS, och har sedan han slutade där arbetat både vid Linköpings universitet och Alstom. Nu är han anställd hos Tranås kommun på Miljökontoret.
Maria är Peppes dotter, född 1993. Hon blev hästbiten genom gamla russet Mulle, som var snäll, men tyvärr led av kronisk lungsjukdom och måste avlivas hösten 2003. Då hade redan welshponnyn Sirocco inköpts som efterträdare och han är en både snäll och välutbildad ponny, som blev en fin läromästare. Barn växer dock fort, och Maria växte ur Sirocco, och började då rida Ljosefin. Hon ansåg innan att Ljosefin var en gammal, seg tant, men ändrade uppfattning, och valde Ljosefin i alla lägen. De hade mycket kul ihop, och var på ridläger. Maria rider nu mest på Muska. Maria studerar på Uppsala universitet.
Helenas dotter Ella, som föddes 1996, har ända sedan barnvagnsstadiet fått hänga med till stallet - vare sig hon ville eller inte, men nästan alltid vill hon. Från käpphästen och "provsittning" på fjordhästarna, avancerade hon till den genomsnälla shetlandsponnyn Wille. Vi skulle aldrig ha en shetlandsponny till barnen, men efter att ha träffat Wille, visste vi att en bättre förstaponny gick nog inte hitta. Han kom hit våren -01, då Ella var fyra år. Efter att ha ridit och kört Wille i tre år, och hunnit prova på både bruksridning och mycket annat i enkla, trygga former, var det dags att gå vidare till welsh mountainponnyn Fakir vårvintern 2004. Även han var en snäll och trygg ponny att utvecklas med, och Ella hade mycket glädje av honom, innan han såldes till en trevlig familj i Blekinge. Ella hade då valt att byta till Sirocco, som Maria vuxit ur. Det fungerade bra till en början, men de trivdes aldrig lika bra ihop som Mia och Sirre. Därför såldes Sirocco, och Ella fick i stället russet Bombay, som hon har utvecklats fint på. Hösten 2006 var han dock urvuxen, och ersattes med new forest ponnyn Eskekärrs Zison, som hon har trivts med från första stund, och som hon lärde sig mycket av. De tävlade framför allt i dressyr, och har lyckats komma hem med rosett från lokal tävling, och förstås även från tränings- och klubbtävlingar. När Zison blev för liten övergick även Ella till fjordhästarna, och tävlade först Desolett och sedan hösten 2011 även med Haldol. Hon har tävlat både Haldol och Desolett på såväl SM som NM för fjordhästar samt på SM i bruksridning. De bästa resultaten är en femteplats på fjord-SM i dressyr med Desolett 2012 och en sjundeplacering med Haldol på fjordSM i dressyr 2014. Nu tävlar Ella Haldol upp till lätt A:P1 och har också börjat tävla Finja.
Tage föddes 1998 av Helena och har liksom Ella vuxit upp med hästarna. Han har passat på att härda dem vid trehjulingar och andra små skramliga fordon på stallgången och andra platser. När Ella fick Fakir tog Tage över Lille-Wille, och de två hade kul ihop. Wille accepterade snällt Tages experiment att klättra hit och dit på hästryggen. Tages ridning är dock numer sporadisk, och han odlar mest andra intressen, framför allt att umgås med alla sina vänner och spela fotboll och dataspel. Han har också startat en del löpningstävlingar som Lidingöloppet.
Unni är Helenas och Peppes gemensamma dotter, som föddes i april 2004. Hon tycker nu att hästarna är spännande och vill gärna "rida" på dem i hagen. Vid två års ålder fick hon ta över Wille, som hon älskade både att leda, borsta, rida och köra. När Wille fick sluta sina dagar, fick Unni ta över Ljosefin, som är en trygg och snäll barnhäst. Unni har ridit på ridskola och hade en härlig sommarmånad med lånade shetlandsponnyn Sally 2009, och har sedan fortsatt rida på fjordingarna av och till. Efter att ha sökt ponny en tid hittade vi Cleo 2013, och han blev en fanastisk läromästare, tills han blev för liten och såldes i slutet av sommaren 2014. Nu rider Unni Haldol.